tisdag 22 december 2015

Julpyssel med papper...


Jag önskar er alla en riktigt god jul,

 och lägger in ett litet pyssel, som jag hittat på pinterest, men själv gjort om till ett papperspyssel istället för det sydda. Hoppas bilden talar för sej själv, och att det blir lätt att förverkliga om man önskar. 
Ändå för att förklara lite hur jag gjorde, så ska jag i alla fall berätta, att det är bra att klippa lite hårda mallar först, speciellt om man tänkt göra flera. Och man kan limma ihop två papper med varann så får man också baksidan på kroppen som man önskar då man viker den, som på bildens streckade linjer...den översta viker man bakåt. Julens presentpapper passar riktigt bra till dethär, och vingarna är gjorda av vanligt genomskinligt smörpapper, på kanten sattes lite lim och så pudrades lite glitter på, det finns ju färdiga glitterpennor också som kan användas. Jag har ju lite svårt för ansikten, och då passade jag på att klippa ut ett från en tidning. Man kan ju sätta dit ett kort på sitt barn också om man vill. Glittriga piprensare funkar ju fint som gloria, och en rosett sitter ju också fint som ett halsband...å så ser jag ju att jag själv har glömt bort upphängningstråden, men det är ju lätt fixat...
Visst finns det änglar...


tisdag 24 november 2015

Russinkakan till jul...


...eller Washingtonkakan, som den också heter, har nu bakats.
Resultatet från bakdagen, en tämligen syrlig kaka, med en liten sötma från russinen. Ganska torr, strax den blev färdig... Man måste ju smaka. Den blev bättre nästa dag, men svår att skära upp, så den hamnade i frysen, och då gick det ju genast bättre att skiva den, då den var lite halvfrusen, eller halvtinad...Annars blev den ju fin, och fick ingen upphöjning, utan blev väldigt slät under. Temperaturen låg på 165 grader

Alla ingredienser




 En söt vaniljsås skulle nog passa till, då man tar sej en bit, och ett glas punsch, som rekommenderades i receptet. Vanligt kaffe funkar säkert också bra.

söndag 22 november 2015

Torka vinbär


Gamla minnen kom upp, och jag tyckte igen, att jag borde leta efter ett recept på kakan till jul. Helt säker blir jag ju aldrig, om det är rätt kaka, då de som berättat inte längre finns, och det första försöket inte gillades, som var för flera år sedan, det var helt enkelt fel recept, men kakan var visst god ändå. I år ska jag  prova baka ett annat recept på den. Den Amerikanska Russinkakan som bakats i Bäckby, för länge sen. Hoppas att de som finns runtomkring mej nu, gillar den. Mitt första problem var att jag inte hade några torkade vinbär, som skulle finnas med i detta kakrecept. Mina egna hade redan blivit till saft, men ett 6 liters ämbar fanns i frysen att hämta hos min far. Han berättade hur han torkat blåbär, vilket går lite fortare än att torka röda vinbär, som innehåller ganska mycket mera vatten, men jag ville ju också prova hur det fungerar. Just nu eldar vi nästan varje dag i spisen i vardagsrummet, och bakugnen är ungefär 50 grader. Det blev bakplåtsklädda plåtar, med utspridda bär. Hela veckan gick åt att hålla reda på dem, hålla luckan på glänt, vända dem och byta plats. Det tog ca. 2 dagar för en plåt att bli klar. Och så mycket blev det inte då det var klart, en stor burk. Nästan 600 gram. De ser ut som mörkröda korinter. Så var det  ju också ett ekonomiskt sätt att utnyttja värmen från spisen, istället för att använda den elektriska ugnen. Inget sommarjobb alltså. Snart nu, så ska jag baka russinkakan. Då man kan ha den i frysen i två månader, så är det ju bra att ha den klar innan jul. Och de torkade bären, de borde ju klara sej ordentligt länge, jag behöver ju inte allt...

fredag 13 november 2015

Mycket ljus och mycket värme...


En ovanligt mörk november har inletts. Det brukar alltid vara snöslask denhär tiden, men inte i år...
Den sedvanliga känslan över att försöka övervinna mörkret infinner sej, och helt lätt går man in i månadens tema, nämligen ljuset. Det blir alltid så viktigt. Man tänder ljus och brasa, och längtar efter dedär små men inte obetydliga ljuspunkterna, som får en att känna sej bra till mods, trots allt mörker. Pysselkänslan finns tämligen hela tiden. Det har resulterat i ett tag nu att fixa reflexer, nya lampor,vikt stjärnor och inhandlat  nya stearinljus. Dessutom är det ju aktuellt att fixa julkorten nu, om man brukar göra det.
Jag är ju en riktig "frusilåppo", som min syster kallar mej, och hon har ju inte helt fel. Jag brukar ju klä mej i stickade sockor varje dag, och så vill jag ha en tröja också, som lätt går att ta på och ta av, helt enligt önskemål. Så för en månad sen köpte jag en norsk ulltröja, fast den bara hade en kort halsöppning, med två knäppen. Fundera på att fixa till den med systern, men kom fram till att hon inte har tid, så det blev istället att fråga lite hur hon skulle göra, om hon skulle göra den. Riktigt fina tips fick jag. Ett tag tog det ju att fixa till det som behövdes. Alltså ett lagom likadant mörkblått garn i ungefär samma tjocklek, att sticka till remsor som skulle sys fast på vardera sidan då man klippt upp där fram. Ett mörkblått lagom långt blixtlås. Allt tar sin tid, och det stickades remsor och sprättades bort ett dekorationsband.  Precis då jag skulle klippa upp där fram, var ett spännande ögonblick, jag skulle förstöra lite av det vackra stickade för att kunna fixa till det, till en annan tröjmodell. Men jag gillar ju att klippa, och helt plötsligt hade jag annat att tänka på. Tur att jag i mina unga år skaffade en symaskin, för nu skulle det sys...


Blixtlåset ska sys fast...

Här är tröjan klar...
Den blev inte heller blev fodrad, som jag först hade tänkt. Men det går bra att ha den utanpå en tunnare jacka i nylon också. Liten som jag är med korta armar, så får jag vika upp ärmarna. Det går det också.


Efter ett besök till Ikea, hade jag handlat en alltför liten sittkudde, och den låg ett tag på bordet istället. Så plötsligt kom jag på att den kunde agera nåldyna, åtminstone en stund, tills jag kommer på nåt bättre. Det var väl mitt första "Ikeaomtänk" eller vad det nu kan kallas.


Lampskärmen i brunt är gjort av nånsorts väggisolering i papper, och den andra av aluminium. Min
man har mest jobbat med dom, efter idebollande med mej. Själv tycker jag att dom blev riktigt bra, fast ändå tycker jag att de kunde ha ett lite mer utspritt ljus. Försökte med lite plast innanför men det passa inte,och just nu finns inga andra material att använda. Det är sånt som löser sej med tiden, allt går ju inte i en handvändning,som en en vän brukar säja, så man fortsätter experimentera...
Aluminiumskärmen fick en ledljusslinga i sej, och därför så har den ett så kallt sken. Ljusslingan  fästes försiktigt i toppen på insidan. Den glittrar som en liten julgran. Vi försökte också ha den ute med värmeljus på olika höjder för att få till mera ljus. Men det verkar nog bäst vi har den inne, fast den inte är rostkänslig.

En ny brun lampskärm...

...och en annan lampskärm som passar bättre till dekoration...
 Julstjärnorna var riktigt roliga och dessutom enkla att göra då mallen var klar, lite svårt att få limmet att fästa på den glatta ytan det glittriga pappret har. Pysselmånaden november är ju inte helt fel, så sätt igång nu, du också...

Mina nyvikta julstjärnor

torsdag 8 oktober 2015

Från finska till svenska...

Just nu håller jag på att försöka virka efter ett finskt mönster...det är inte lätt med alla förkortningar. Jag måste lära mej nåt nytt, och det är ju bra. Det är ju ingen pressad situation heller.
Annars så är det inte så vanligt att man översätter från finska till svenska, utan det brukar bli till engelska. Jag har hört att det är för dyrt att översätta, men en hel del information finns ju redan i det egna landet...åtminstone på Åland,och inte är Sverige långt borta heller.
Jag vill delge min åsikt...
Inte bara en gång man har börjat svara mej på engelska, då jag "böri på svensk"i Finland. Varför det är så,? är väl för att man inte kallar svenskan för ett världsspråk, men det är ju däremot engelskan, menar dom, den kan ju alla...därför har man väldigt lite svenska blanketter att fylla i, i Finland, och dessutom så finns alla anvisningar på t.ex. en ny apparat man köpt, väldigt utförligt på finska, och alla möjliga andra språk, men inte ett ord på svenska. Bara ibland om man har tur. Så därför så läser man sällan bruksanvisningen, om man inte kan det andra inhemska språket så bra. Man får testa sej fram istället. Ska man köpa en dator, ska man nog vara bestämd på att få den på svenska, annars så får man det på finska eller engelska. Reklamen kommer på finska först, och så den lilla texten på svenska under, närmare info på finska, men inget på svenska, bara priset...man kan ju titta på bilderna...
När man ringer till nåt servicenummer, så får man alltid service på finska, men inte alltid på svenska, trots att det finns som knappval.  Då ska man vänta, eller så ska dom ringa upp, vilket sällan händer. Man blir så illa tvungen att försöka förstå, och prata, för det har dom väldigt svårt för. Börjar man prata med en finne på finska, fast man inte kan så bra, så löser det nog deras tungor, men inte den andras hjärna, som ska gå på högvarv, för dom pratar också väldigt snabbt, och tror att man förstår allt. Här där jag bor, så är det inte så, inom vården, den servisen får man nog på svenska. men om man ska längre in i landet, så tror jag nog att man får klara sej med den finska man har i bagaget. När jag var på Åland, så var det första jag gladde mej åt, att man fick alla broschyrer på apoteket på svenska, köpte man något, så gick det att läsa vad det var på svenska. Man blev upplyst på svenska. Allt blev mycket lättare, då man förstod, och inte behövde känna sej dum. Det kändes så snällt och omtänksamt. Allt blev så lätt, på det egna modersmålet. Man började bry sej.
Det kommer inte att bli lätt för flyktingarna som kommer hit heller, de flesta lär sej troligen finska.
Men det finns väl inte så många som kan deras språk heller, som ska lära dem... men vad vet jag, som fortfarande bor i Finland fast jag inte får all information jag behöver ha, på mitt eget modersmål.
Summa sumarum. Lär dej finska i Finland, för om du väljer svenska så blir det inte lätt.
Det spelar ingen roll, att man är född som svensk i Finland heller.
Men här vill jag leva, här vill jag bo...

fredag 2 oktober 2015

Blommor i Madeira, blev plommon...

En ros i min trädgård
I morse kom dom för att fixa den fjärde vattenläckan i åkern denna sommar, som nu blivit till höst.  
Havtornens vackra färg i dimman
Ännu blommar det fint i trädgården, fast en hel del blev på hälft i år. Till exempel så hade bönorna för kallt. Men då vissa sorter inte vill, så kommer de andra istället, och så där håller det på. I år var min havtornsskörd ännu större, fast jag har förlorat ett träd för ett par år sen. Och då frysen blev full, så ville jag gärna sälja mina bär. Man får ju inte slut på hur mycket som helst själv. Till slut blev jag rekommenderad att gå med i REKO-gruppen, vilket i slutändan blev riktigt lyckat. Samtidigt hade jag väl tur också, då jag hört att många blivit utan skörd. Nåväl, nu hoppas jag att många är lyckliga över att ha fått köpa bären, liksom jag som fått sälja dem.
Vallmoknoppar i vitt
Vallmona har ju varit och farit, men de har lämnat små smycken efter sej. Jag plockade och samlade frön, och den vackra ändan på frökapseln hamnade på ett papper, och målades med Annie Sloans kalkfärg, det är ännu inte riktigt klart, men det ser fint ut. Handtagsknoppar borde se ut så där...kanske de redan finns nånstans?...



Av en anledning så fick jag små plommon, då de mognat. På svaret av vad man gör med dem, så var det ju att göra "Plommon i Madeira". Då jag var ung, så hade de det på Arkipelag i Mariehamn, men då skulle jag aldrig ha ätit det. Jag kallade dom för "blommor i Madeira" i stället just då. Men smakerna förändras med människan, och man får tråkigt och vill prova något nytt. Så plommonen blev faktiskt till "Plommon i Madeira", reseptet finns nog på nätet. Jag använde Madeiras Santa Lucia som fanns, ett ganska sött vin. Dessutom så kokade jag lagen tills den blev simmig. Avsmakning med glass, och plättar. Nästa gång blir det med mögelost och kex. Riktigt gott, det smakar mycket. Man ska nog gilla vin också, om man gillar det här.
Plommon i Madeira, värt att smaka
  



Ödesträd











Jag gillar att gå på loppis, eftersom det är billigt, och fullt med överraskningar, så milt för min magra plånbok. Senast så handlade jag en riktigt fin stickad tröja, och så kom jag över en för mej ovanlig krukväxt, nämligen ett ödesträd. Brokklerodendrum. Den borde va från Väst Afrika. Det är en stickling med 4-5 blad,som blivit tagen på våren, då den kan beskäras mycket, vill man snabbt ha en tät blomma, kan man plantera flera sticklingar i en kruka. Det kommer ta tid innan den blommar, men till våren så kanske man får se, då borde den blomma hela sommaren.  Den är nu ute i hobbyrummet där det är svalare, och den behöver inte vattnas så mycket i vinter. Den kan också tappa alla sina blad. Den har väldigt stora gröna blad, och då den blommar i vanlig rumstemperatur, har den vita foderblad, och en röd blomma i ändan med långa "spröten",den sägs falla av ganska fort, men de vita foderbladen sitter länge kvar. Den vill ha jämn fukt, och duschas ofta med ljummet vatten. Ganska vanligt att den kan få spinnkvalster.

Amiralfjärilen
I sensommaren fick jag se en Amiral-fjäril, eller en massa av dom egentligen, de hade hittat mina höstaster och gillade att sitta på dom och äta, dom dör till vintern för dom hittar inga tillräckligt varma ställen att övervintra på. En verkligen vacker fjäril, med fina färger. Annars så har det också funnits mycket påfågelflärilar
Tovat på tork
Den senaste tiden har jag också stickat en del småbarns sockor och vantar och tovat, säkerligen för att de ska få smått i granngården.


Till sist kommer några fler bilder på skrivbordets detaljer. De var inte med förra gången då jag skrev om det. Den första är från bordsytan.

onsdag 16 september 2015

Dagarna mörknar...



Numera ligger en glasskiva ovanpå skrivbordet.

Lådor inne i skrivbordsskåpet
Härligt blå...
Nu har det blivit dags att lägga in lite bilder på sommarens arbeten. Nu är bären plockade, källaren full med saft, och frysen full med bär, och det blev sämre väder idag. Skrivbordet är i björk, och jag har testat att måla med Annie Sloan färg. Det är en kalkfärg, och jag har ju vaxat den, men undrar nog om färgen ska tåla nån nötning. Låset blev utbytt, men den gamla nyckeln passade, så den fick va kvar. Hela möbeln fick limmas på nytt också.
På bilderna är de två lådorna högst uppe inte riktigt färdigt målade, men idag hade jag inte kameran hemma. Dörren fick ett mönster från en Allerstidning,
tror jag det var, där man hade ett
mönster till att sy en duk. Ganska
nöjd är jag. Ett riktigt lekfullt och
roligt arbete.
Om bilderna får jag
kanske återkomma...







Förutom skrivbordet så har jag målat en hinterglasmålning till ett bröllopspar också. Jag fick hjälp med att få sågat och fräst ut ramen. Den dekorerades med körsbärskärnor i kanten. Så använde jag ju den vanliga dekorationsguldburken, Miranol. Och så målades den med Annie Sloan färg. Old white, och så vaxades den. Jag har förstått att den blev uppskattad. Jag har inte målat så många vita hinterglasmålningar. Men till ett bröllop passar det ju nog bättre med vitt. Annars så tycker jag ju att färgerna lyser mycket mera, då det är en mörk bakgrund. Planerar att måla en till snart. Fast inte en bröllopstavla, utan en svart med text. Jag har ännu inte kommit riktigt på vad det ska vara för dekorationer. Men ramen vet jag hur den ska se ut. Måste handla glas till den troligtvis.  Just nu håller jag på att fixa en gammal ram som gått sönder, vilket inte är helt lätt, men en rolig utmaning.

Bröllopslyckönskningar

Min höstvirkning

Dagarna går, kom ihåg att göra det du älskar, för imorgon kan det vara försent...

tisdag 7 juli 2015

Bosnia tofflor, bland annat.

Före...
Efter...
Bosnia tofflor


Denhär sommaren bjuder på sämre väder, och jag är glad att det senaste projektet att måla den gamla stugan, har lyckats. Någon dag blev det lite mindre målat, då det regnade. Nu är det klart och man behöver inte fundera på något nytt målande på stugan, i flera år framåt. Förutom att en gavel som inte finns , och som kanske i framtiden tillkommer, men det är ännu olöst. Stugan sitter nämligen ihop med en annan.
Skönt också, att hitta en färg som passade, då den förut hade målats med oljefärg. En yrkesmålare tillfrågades, och han sa att dagens oljefärg är väldigt dålig, och rekommenderade Eko Nordica. En vattenbaserad färg, som man kan måla också på oljefärg. Lite dyrare än andra val, men vad gör man inte för att slippa måla med oljefärg, som är så besvärligt, med illaluktande lösningsmedel, och man vet ju hur färg har en tendens att fastna överallt, trots att man har kläder på, och papper som skyddar golv. Nu kunde man ju torka bort en fläck med en fuktig duk...

Eftersom jag använder Pinterest, ett bildalbum, så kommer man över en massa mönster, och bland dessa fanns nyligen ett par Bosnia tofflor, som jag pinnade. Tänkte faktiskt att jag ska sticka dedär tossorna senare. Men så skulle en kamrat sticka dem, och frågade om hjälp med solfjädermaskan, och därmed så blev det så att jag stickade ett par genast. Mönstret var lite krångligt, och jag har ju lite svårt att förstå. Men efter att ha tittat på en video och två andra mönster, så kunde jag ta till mej förklaringarna. Mitt i stickandet så skulle också häckarna klippas och ansas här ute, en kväll då det inte regnade, det blev också klart, och nu har jag lärt mej att sticka solfjädermaska, och mönstervarven var ju också nya för mej att lära in. Sockorna blev ju riktigt fina. Säkerligen ska jag i framtiden sticka flera av de här.

Senaste helg besökte vi igen, den årliga "Wanha Woima" i Oulainen. Här finns det massor att se, något för alla. I år hade de en intressant utställning av stolar, utställningen väckte minnen, och jag gillar ju stolar. "Rompetori" var förstorat, och så fanns det ju hantverkare på plats. En massa traktorer, ångmaskiner, smedjor, musik, smycken, böcker, en gammal butik, en rökbastu och cafeer, m.m. Jag provade bland annat en calligrafipenna av märket Pilot, som var jättebra. Det fanns förevisningar av gamla metoder, som exempel hur man hyvlar pärtor.
Spetsar från en svunnen tid i Jakobstad, i den gamla butiken.

Den här måttstocken borde Martin Timell se.

En stolfavorit från utställningen



















Otur var det ju, då vädret ställt till det, och det var jätteblött på åkrarna, var bilarna parkerar, vi körde fast genast då vi kom, smack bara, så kom vi ingen vart. Där stod bilen, och dagen efter så fick vi draghjälp av en traktor, för att komma loss. En tröst, förstås att det fanns flera som satt fast. På morgonen då vi åt frukost i bilen hade vi som utsikt, då de drog upp en bil som kört fast. Då han hade kommit loss, och skulle köra iväg så satt han fast igen, men bara med etta framhjulet, så nu fick dom gungandes loss bilen igen. Spännande tider.

onsdag 17 juni 2015

Kryddsalt och blomsocker

Mitt syrensocker
Idag har jag ägnat dagen åt att baka lite till midsommaren. Redan för ett par dagar sedan så gjorde jag ett syrensocker, då jag sett ett tips på facebook. Jag har aldrig förut hört om syrensocker, däremot har jag hört om kryddsalt, eller egentligen en massa olika salter, som tillex. örtsalt. Jag har ju köpt och använt dessa salter i köket. Men ganska länge har jag också gjort eget örtsalt. Nu blev det ju intressant att också göra lite blomsocker. Jag har förstått att man ju kan göra en hel del olika av dessa också, det gäller bara att veta vad som är ätbara blomblad i naturen. Så lika bra, kan man ju sätta i lite citronmeliss i sockret eller rosenblad, gullviva, apelsin. Bara att välja sin favorit.  Mitt syrensocker ville jag ju prova att baka med, så det blev lite småkakor med sockret.
Så mycket smakar syrensockret  inte, men man känner smaken bättre om man gör en neutral kaka, och struntar i alla andra kryddor. Lika gärna kan man också bara torka bladen och förvara dem i en burk utan socker om man vill också. Men burken blev ju fin och så kan man ju gärna göra en att ge bort som present också...
Syrensockret har jag sett lite olika tillagningssätt man kan välja på. Man kan torka blommorna, eller köra dem i en mixer med sockret, eller varva dem i en burk. Jag prövade både att lägga dem på ett fat, och ha dem i 50 grader i ugnen tillsammans med sockret ca. en halv timme, och en del prövade jag att köra i mixern med sockret, och sen i ugnen. Lite olika resultat. Jag har nog använt ganska mycket blommor, men man ska visst ha 3 dl blommor och 3 dl socker, alltså lika delar...använd endast blommorna som du drar bort från kvistarna. Man kan ha kvistarna liggande på ett fat en stund så kommer småkrypen bort om det finns några.Om du inte visste det så då du plockar syrener, så kommer det inga blommor där nästa år, alltså på de kvistarna, så tänk på det om du vill ha kvar några. Plocka dem också i torrt väder...ska man varva dem i burken, ska man ha dem där i en vecka eller så...

Reseptet på Syrenkakorna följer här, och på bilden ser du hur dom ser ut.
175* ca. 10 min. 45-50 stycken
Rulla 1 msk smet = en kaka. Lägg endast 12 på en plåt då de flyter ut.
Grädda tills de är lite bruna i kanten

1,5 dl  socker och  1,5 dl syrensocker rörs med 250 gram smör
250 gram vetemjöl blandas med 1 tsk soda.
1 ägg
Goda med te!
Lycka till!

torsdag 4 juni 2015

Blommor ute och inne...

Mönster på en  afrikansk blomma, med 8 kanter...

Det blåser ute och ibland glimtar solen till.
Prydnadsäppelträdet
Undrar om det finns så pass mycket insekter ändå, som besöker våra träd, så att vi får några körsbär och andra bär. De rödblommiga prydnadsäppelträden har en otrolig mängd med knoppar. Helt underbara, hoppas att blommorna  får sitta kvar
då de slår ut, så att man hinner njuta av dem en stund, innan de blåser bort.
Mina åkerbär blommar














Man fortsätter ibland på det man börjat, och så gjorde jag nu också. Min åttakantiga "ruta", den var ju lite färglös, så jag såg på en video, och försökte mej på att skriva ner ett mönster, på en afrikansk blomma med 8 blad. Hoppas att det inte smugit sej in några fel, i så fall hoppas jag att någon rättar mej. Men här kommer det, om du vill göra ett försök. Och några bilder också...

Här med nertag i förra varvets stolpar

Sista varvet...eller ett varv till

titta lite närmare...

 Afrikansk blomma med 8 blad

Varv 1:
4 lm + sm i första maskan = ring
3 lm , 1 st , 1 lm, 2 st, fortsätt med
(2 st, 1 lm, 2 st),  tills du har 16 stolpar med 1 lm emellan. sm ihop.

Om du hellre har en magisk ring, så virkar du 4 lm, 1 lm, 2 st, 1 lm, 2 st.
Fortsätt med 2 st, 1 lm, 2 st
i ringen tills du har 16 st, med  1 lm emellan, dra ihop och 
sm ihop i 3:dje lm i början

Varv 2:
Byt färg, börja i en lm-båge
3 lm, 1 st i samma maska,
2 st + 2 lm +2 st i nästa lm-båge, upprepa denna rad i alla lm-bågar.
= 8 bågar, sm ihop i toppen på 3 lm

Varv 3:
3 lm,  6 st i bågen,
fortsätt med 7 st i nästa båge, och alla nästa bågar. sm ihop i toppen på 3 lm

Varv 4:
Byt färg, börja ”mellan bladen”, (alltså, utrymmet mellan 7 st)
Virka fm i alla  7 maskor, mellan bladen sticker du ner nålen mellan
föregående varvs  2 st, virka en fm, (den blir lång.) Avsluta varvet med en sm
i första fm.

Varv 5:
Byt färg. Börja i toppen på ett blad, i mitten på de 7 fm.
3 lm, 1 st i samma maska, 3 st i nästa 3 fm,
hoppa över en fm maska,(den långa från förra varvet)
*3 st , 1 st + 1 lm + 1 st i nästa samma  maska, 3 st, hoppa över en maska,*
*-* upprepa , sm ihop.
Vill du virka flera varv, kan du upprepa varv  5, men du behöver inte
hoppa över en maska utan du virkar i alla maskor, och så gör du ökningarna
i alla lm-bågar.





tisdag 2 juni 2015

En åttakantig "ruta"



Efter att ha sett mönster på en hel del fyrkanter, femkanter och sexkanter, men inte hittat nån "åttakanting", så har jag suttit och provvirkat en. Det är ju inte så svårt, då man kan grunderna, och så räknar man lite. Så om du ska virka den, kan du börja så här;

En magisk ring, om du inte kan den, så går det ju också att börja med 4 lm, (= 1 st och en lm) och börja virka 15 stolpar i första maskan, och därefter sm ihop i toppen på första maskan. (= 16 maskor)

Har du en magisk ring så virkar du 16 stolpar i den, drar i hop den, och avslutar med en sm i toppen på första maskan. (= 16 maskor)

På andra varvet  virkas hörnen med 1 st + 2 lm + 1 st, emellan virkas 2 st. (= 32 st)

På tredje varvet virkas hörnen lika, 1 st + 2 lm + 1 st, men då har du 4 st emellan. (= 52 st)

Så fortsätter alla varv med samma hörn och 2 stolpar till hela tiden emellan.
Så är det bara att fortsätta virka så stor man vill ha...byta färg...m.m.
Om man sätter ihop "åttakantingarna"  med varandra, så behöver man ännu ha en fyrkant, eller en mormorsruta, där det annars bildas ett hål.

måndag 1 juni 2015

Ananasmönster

Dimensionsros
Ananasmönstret som örhängen...
Det passade bra att virka lite smyckes-örhängen till dimensionen, då det var 2 flickor, och bara enpojke, som skulle uppvaktas. Det blev först ett par som provvirkades, sen ett par i brunt, silver ochguld. Och nu finns bara dom i silver kvar, och de jag provvirkade. Dom är ungefär 6 cm långa, pluskrokarna. Jag blev riktigt nöjd med dom. De stärktes också, genom att blöta dem i stärkmedlet VERDA. Mönstret hittade jag bara några dagar före. Garnet, eller man kan nog kalla det tråden, då den är så tunn,som jag använt, har jag haft ett tag, då jag köpte den från Karnalux. Mönstret till örhängena finns nog på nätet om man söker...


 Så fick jag en fin blomma, en petunia, av min syster, en dag då vi bytte trädgårdsblommor med varann. Hon hade ju visserligen köpt den från en blomsterförsäljningsplats, som dyker upp varje år i utkanten av Jakobstad. Då hon fick syn på den tyckte hon så mycket om den, såååå mörkröd att den ser svart ut. Den skulle vi ha. Den tål inte att få regn på sej, så den får står på terassen, i en tung kruka som inte blåser omkull så lätt.
Varje år byter vi lite blommor, om vi har några nya perenner, eller annars sommarblommor. Alltid finns det lite plats att plantera. Bra att ha tätt med blommor så kommer det inte så mycket ogräs. Jag försöker också att dela ut lite till grannarna, så kanske det kommer något man inte har tillbaka. Ibland kan man också ge bort eller byta frön. Men, men, alla är ju inte så förtjusta i blommor, eftersom de kräver lite tid. Men det får man ju välja. Själv tycker jag om att ha sådär lagom. Dessutom är det roligt att lära sej namnen på olika växter.

Jordgubbslandet


Nu har jag också förnyat vårt jordgubbsland. Och det behövdes verkligen, då det flera år har haft både ogräs och självsådda blommor här och där. Kanske det kommer mera bär nu. Jag har inte samma plast som förut heller, utan ett som är mera vävt. Det hade rutor i grönt, så det underlättade lite att få raka rader då man planterade. Jag fick också höra att det är svårt att få bort den, då man vill förnya igen. Alla vet ju att man aldrig slipper ogräs helt. Man får helt enkelt envisas med att upprepa proceduren, och visa att man bestämmer.

fredag 29 maj 2015

Tvätta kakel

Nyligen blev det aktuellt att tvätta kakel, då fogarna i duschen blivit så dåliga att de behövde förnyas. Kaklen däremot, de var det inget annat fel på, än att de var väldigt smutsiga. Alltså på avstånd, ser de rena ut, men de är alldeles matta. Hur får man rengjort dom då? Sen vi kaklade, har det gått ungefär 18 år. Kaklen har blivit avtvättade många gånger, men den forna glansen var som försvunnen.Tvålrester, vatten och kroppsfett som stänkt på dem, satt ordentligt fast. Våra kakel är helt släta, som om dom var lackade, en fin porslinsyta, då dom var nya. (Det är nog ett vanligt problem hos många, skulle jag tro...)
Nu ville jag ju att dom skulle se ut så igen. Genom åren har man prövat en hel del olika rengöringsmedel.
Herrn i huset hjälpte ju till, fast han tyckte att det där kan jag ju göra efter att han har klart den nya fogen. Men se, det ville inte jag. Så det blev till att prova olika sorter igen. Cillit Bang metoden, kan man spola direkt. Trolleri göre sej icke besvär. Spela dum, kommer man ingen vart med heller. Vim är ju min favorit, men nej. En svamp av modellen Scotch Brite, heavy duty, som är grön på ena sidan och gul på den andra, hittad i köksskåpet, gick ganska så bra, men det skulle ju gnuggas något fruktansvärt, och det var ju tre väggar...så då kom jag på att prova en röd sort, heter det slipull? Den fanns i garaget, då sa mannen ifrån, det där kan du ju inte använda på kaklet, det blir ju en massa repor i det då. Men man kan ju prova där det inte syns först, med viss försiktighet. Okej. Inga repor. Nu gick det ännu lättare. Men visst skulle det gnuggas och provas, utan vatten blev bäst. Men fortfarande kändes det som ett evighetsarbete, så då frågade jag om man kan lägga den på borrmaskinen, då vi inte heller äger nån poleringsmaskin. Han försvann en stund och kom tillbaka med den röda ullen på borrmaskinen, platt som en cd-skiva låg den där på ändan av borrmaskinen. Hur han hade fått fast den vet jag inte.  Men så satte han igång, och så var det klart på en halv timme. Jag fortsatte manuellt, det gick ju det också, fast det ju var mera slitsamt. Jag blev riktigt nöjd. Och så kunde jag konstatera att man kanske skulle slippa allt dethär om man spolade väggarna med hett vatten efter varje gång man duschat, och torkade med en torr microduk. Men vem gör nu det...inte ens jag...och ingen behöver rengöra kakel som jag heller. Det är ju upp till var och en. Säkert skulle det ha gått bra med den gröna modellen Scotch Brite också. Det är ju helt beroende på vad man har för kakel också, man ska nog pröva sej fram. Men helt klart kommer man ingen vart med att tro att det rengör sej själv. Och jag tvättade egentligen inte kaklen, jag slipade dem...

onsdag 6 maj 2015

Det har börjat blomma lite...

Gulsippor
...i trädgården. Man ser små början, och blommor som blommar. Lökar finns det inte så mycket hos oss då det ibland är så blött, så då försvinner dom. Men i slänten har vi lite, där är det ju torrt och vattnet  rinner bort. Jag har verkligen fått tänka till, var jag ska plantera lökarna. Blåsipporna har inte heller ännu börjat trivas, i år blommade det bara två blommor. Men de gula och vita, bjuder på sej.
Vitsippor
Jag myser lite grann, då jag går runt, och känner lite förväntan.
Till morsdagen önskade jag stöd för våra gula hallonbuskar, och han håller redan på att få det klart. Pappa har skänkt mej en drivbänk som stått på hans gård, och nu behöver han den inte längre. Det var spännande att hämta hem den, då den är så stor, men det gick bra. Vi höll på ett tag, och städa upp den, och ändra lite på luckorna, och sen placerade vi ut den, och så fyllde vi den med ny jord. Man ska väl ha lite gödsel i botten men det har inte jag. Jag började med tidningspapper som jag sett dom göra i "Äntligen hemma". Så nu väntar jag på att jorden ska få den rätta gradern, alltså 15, på termometern som finns inne i lådan, för att kunna plantera i den. Några frilandsgurkor har jag nog där redan, för att se om de klarar sej, men de står också i en styroxlåda. Ën hylla med olika sorters blommor och grönsaker och fröpåsar väntar här inne i värmen. Det är inte länge kvar nu. Jorden hos oss är så lerig att det inte blir bra att odla i den fast jag försökt, ända sen jag flyttade hit, och försökt med jordförbättring.
Pigga liljor
Ifjol hade jag bänkar av lekastenar, och då kom ju katterna på, att de kunde göra sina behov där, och det var ju inte alls roligt, jag som inte har en egen Findus heller... så då är det ju bra att ha ett lock på. Då är det bara att vädra och täcka med duk mot insekter, och en alltför varm sol. Få se hur det går. Det som är bra med lekabänkarna är att man kan dra ifrån en sten, och så finns det en massa maskar där, bara att plocka om man behöver till en dag att meta. Sen bara knuffa in stenen i hålet igen...
Vi försökte odla potatis under halm, på bara marken i fjol, men det kom ingen potatis, nåt hade vi väl gjort fel, så i år har vi några i plastjordsäckarna istället. Det som var bra med
halmen på marken var ju iallafall att vi slapp en
hel del ogräs.
Drivbänken
Mina trädgårdsbänkar




Sonens Crecent-cykel










Sonen fick en gammal orange crecent-cykel utan styre, och nu har han fixat upp den till sommaren åt sej. Lite som behövde bytas, som trampor, gammalt styre med nya handtag, sadel, ringklocka, och en lampa, ett nygammalt bakhjul servades också, och så målade han den grön. Det blev en fin retrocykel, ja och ett nytt lås har den nog också, skulle jag tro...
Snart öppnas nog vägen till Skrattlas-skogarna, så kan man åka på en skogstripp, och kolla om allt är som förut, men du vet, träden växer och blir stora dom med, och stormarna och annat väder stökar till det. Så säkert finns det något nytt att se.