tisdagen den 1:e maj 2012

Bara bilder våren 2012

Hästar i Bäckby

Nyaste pannlappen och en fiskar- eller sotarmössa

Bidraget till Nuttuna som inte blev skickat

lördagen den 14:e april 2012

Omkring oss finns att upptäcka

Barnfilten i zig-zag
 Barnfilten jag virkade på är klar sen ett tag tillbaka.  Den hänger på soffryggen och används ganska mycket, trots avsaknaden av små barn. Kanske det blev en bättre "storlek mindre" än en fullstor filt, som man ofta har lite besvär att  få omkring sej, då den först ska vecklas ut.
Själv tycker jag att jag kanske skulle kunna virka ännu en till, av denhär modellen. Det är ju förstås alltid lite extra med det man gör första gången, och på denhär blev det att träna lite, jag fick ju för mej att färgerna skulle vara lika utåt från mitten och då hade jag nog redan virkat ordentligt långt. Och då vill man inte riva, så jag började helt enkelt (så enkelt va det inte) med att svänga det jag virkat uppochner, och virka åt andra hållet. Mormors-rutan  stoppades i mitten på en udd, så då fick jag lov att virka en halva av den, och det var ju tur att jag lärt mej det förut. Sista varvet runt hela fick bli mörkblå.





En jobbarkompis skulle till Sverige, och åt Mora och Dala-hållet, så jag önska mej en dalahäst, om det fanns tid att hämta en. Riktigt billiga e de inte, så det fick bli en lite mindre modell. Kurbitsar har jag alltid gillat och efter att jag fått hästen, måla jag en tavla, inspirerad av hästen. Va roligt att det finns de som kan hjälpa en lite, och få lite variation i livet. Ibland behövs det inte så mycket. Själv var det länge sen jag var till Mora och Dalarna, då var jag tonåring, gick i Sursik skola, och klassresan var just dit.

Doftande liljor

Smycken från Indien
 Så skulle min syster till Indien och då kunde jag inte heller låta bli att önska mej något. Ett billigt smycke kunde det vara, hon kunde välja själv för hon vet vad jag gillar. Egentligen va det en stor klackring, jag önskade mej, eftersom de nu e så populära, men den kanske jag ska fixa själv istället, och det hade hon nog kanske räknat ut också. På bilden ser  du vad det blev för smycke. Otroligt vackert för mej, som gillar bling-bling. Och systern min undra smått försiktigt med frågan; När ska du ha detdär?  Och det kunde jag ju inte svara på så där, utan det får ju bli en solig dag då tillfälle ges. Och solig ska den va, för då blinkar de som mest, alla små plaststenarna,
eller om det är av glas.
Kryddor från Sverige


Så åkte vi själva till Sverige. Men vi for ju till Haparanda och titta på påsken där. Som alltid så hittar man nån ny krydda där, eller så fyller man på de som tagit slut, och inte finns i Finland. Nåja, det kan hända att de finns i nån större butik lång från oss, men var vet jag ännu inte. Ofta kan det stå om något på ÖT. Men då man letar i våra nära städers butiker, så finns det inte. Det skulle ju va roligt om man kunde använda sej av tipsen som tidningen bjuder på också. Rökt paprika hittades, första försöket blev på de långa revbenen som också handlades hem från ICA-Maxi, sådana finns inte heller här hos oss. Numera så finns det ju flintastek,som vi brukar inhandla från Sverige. Björkens gris har en sån, det har ex. inte Snellmans, och det kunde de ju ha, för en flintastek e ju en del av grisskinkan, och då kan man ju äta den på sommaren också, den blir god på grillen och dessutom ser det festligt ut med en så stor köttbit. Dessutom kunde man variera den med kryddor man gillar, om de skulle sälja den naturell.

Närbild på en videkisso
 Konstaterar att det snöar  mycket nu igen, och fast man vet att det inte blir vinter igen, så suckar man bara. Stackars fåglar som flugit så långt och får kura ihop sej i kylan, och har svårt att hitta insekter till mat.

En videkisso hamna under  kameralinsen. Mjuk och fin.

Ännu ska vinterdäcken va på bilen, och ännu ska vi vänta på att snön ska försvinna. Nu e det faktiskt dags. Ordet "takatalvi"  finns bara i Finland, eller va?

måndagen den 12:e mars 2012

Världen i verkligheten

Strömsös väggord

Strömsö Mars 2012
 Förra helgen besökte vi  Strömsö.
 Lite öde i Mars månad. Mycket snö, och bara en del små upptrampade spår. Det kändes roligt att äntligen se det här i verkligheten, trots att det står på deras vägg att "Verkligheten är inte allt här i världen".
Ända sen jag var på träffen med konststuderande från Nykarleby konstskola, för några år sedan, har jag tänkt att jag måste åka dit och titta. Många program har visats i tvn sen dess. När man tänker på allt främmande de haft här, allt roligt de hittat på, blir man glad. Dessutom har jag ju sett deras kock också, när han skulle iväg med flyget, tillbaka ett varv till Sverige en gång. Själv har jag haft förra kocken Björklunds pappa till lärare, då när jag begav mej till Åland i mina unga år.
Stugan var sej lik från programmen. När jag såg att de hade tv-övervakning, ville jag inte gå så nära huset och glutta in i fönstren. Men visst skulle det ha varit roligt, jag nöjde mej med att kolla på andra sidan, där det fanns en karta över husets alla rum.
Verandan e ju riktigt fin, från många håll, och fönstren var också fina. På vägen hem visste jag att ikväll så missar jag Strömsö-programmet, men jag hade ju sett huset på riktigt istället.
Ett fint vintergrönt träd vid Strömsö
   Husen däromkring tittade vi lite på, men ner till bastun fanns inget spår så vi gick inte dit. Däremot var ju uterummet nära, där de har sin fina spis, och de vackra dörrarna på uthusen. Pilträden, helt nakna så här års, silade vackert ljuset från solen, utanför uthuset blinkade det i ögonen, av färgade glasprismor,  på djuren gjorda av metalltråd.
    Strömsö är ett av de bästa programmen svenskfinländare har skapat.
Vi har inget annat svenskt kulturellt som  är mera positivt än det, väl värt att ta vara på, och inspireras av, en verklig verklighet på tv, för oss som drömmer och skapar.

söndagen den 19:e februari 2012

Den ljusnande framtid är vår

I sakta mak börjar det viktiga ljuset allt mer visa sej, hönorna började värpa  ägg förr i världen denhär tiden, efter en tids mörkt uppehåll. Så småningom hör man åter fåglar sjunga, man får en liten längtan, och tittar till sina fröpåsar, om man kanske redan kunde lägga något i jorden för att få en meningsfull väntan. Jag har alltid älskat ljuset och det ter sej uttryck i avsaknaden av den, att jag försöker återskapa den i ett som annat. Lamporna i sovrummet fick nya skärmar efter att de förra fått mörka märken efter att de varit för nära den varma lampan.
wc-belysningen
sovrumslamporna
Så kom också tanken på att en takbelysning i lilla wc aldrig funnits, sen vi byggde. I julas önskade jag mej en boll med plastprismor, som fanns vid Halpa Halli i Jakobstad, och efter att jag funderat så kom lösningen att den skulle få lysa där  i taket. Dessutom bytte vi ut lampan som funnits ovanför spegeln till två väggarmaturer, en till höger och en till vänster. Det e mycket ljusare i det lilla rummet nu.
 Nästan alla vintrar så e det samma mönster som upprepar sej, men i olika saker. En till lampa köptes helt nyligen från loppis och den ville jag ha i fönstret istället för jul-ljusstaken, som nu inte längre får stå där ända till slutet på februari. Troligen, så kommer den att få en ny virkad  skärm i framtiden. Allt emellan så ska det virkas lite eller fixas nåt annat hantverk. Idag känns det som om jag borde måla nåt, och innan det blir kväll kan allting se annorlunda ut. Lever man i nuet, kan man befinna sej varsom helst helt plötsligt.

Leksaksbilarna blir större...
Cross-cart-bilen
En längre tid har en dröm funnits, nu e den i garaget och har växt till sej, för far och son. Förut fanns den bara på papper, en ritning till en cross-cart bil. Så för nåt är sen blev ramen klar. Nu i år skjuter allt i knopp, och både far och son har suttit klistrade vid detta projekt, då ledig tid funnits, i önskan om att få den klar och att kunna köra den. I processen har inte bara bilen blivit till, den har i obemärkthet lärt dessa två en hel del. Samvaro,den egna viljan, framtidsdrömmar och fantasi, arbetsglädje, envishet och säkert nåt annat också. Varje dag har man fått höra vad nytt som åstadkommits, och vad som planeras och vad som måste köpas eller letas efter. Nångång har de också rådfrågat andra, och ibland har någon annan hjälpt till med det som de inte själva klarat av. Just nu pratar de om att det är finliret kvar, men det tar väl också tid?  Så går också dessa mörka dagar, och varmare väder kommer då den ska köras, endera på is eller grus. Jättespännande!
 
mormors zig-zag och hundtand
Idag är det snålblåst på gång, och man drar jackan tätare omkring sej om man e ute, det yr en massa snö också, och däremellan snöar det. Så jag stannar gärna inne och virkar på en del saker som jag har på gång. Helt nyligen har jag lärt mej att sticka fiskbensmönster och virka mormors-mönster i en zig-zag- variant.
Fiskbensmönstret blev ett par halvvantar, och en mössa, med en reflexkant,( lite ljus i mörkret som är viktigt för att synas) och mormors-mönstret blir en liten filt. Och så håller jag på med ett sittunderlag till nån stol, där man virkar maskor som kallas hundtand, den blir i restgarner i en massa färger. Lite Kaffe Fassett inspirerat.





De nya fotoringarn
Jag borde fota lite mera också, och träna med de nyinförskaffade ringarna som jag haft i några månader. Riktigt intressant, det lilla jag provat. Men det tar tid, och nu vill ja inte va ute med den i snön. Tid kommer. Allt har sitt, tar sitt, och som vanligt vill jag alltför mycket. Därför virkar jag lite för att lugna ner mej. Så kommer topparna igen, för man kan inte ta det lilla lugna hela tiden.
                       Det gäller att hitta balansen.

lördagen den 3:e december 2011

Festbröd och stickade julkulor

Rund rottingkorg
Bröd på jäsning

Färdiggräddat
Jag hittade en rottingkorg till på Retro, plötsligt har jag två. Jag visste att man ska använda dom när man bakar bröd, men inte hur. Det blev lagom intressant. Kika lite på nätet och så hade jag fått reda på en del, till exempel att man endast ska jäsa degen i dom. Strö grovt mjöl i dom och väga degen, så den blir lagom stor för storleken på korgen. I mina korgar passa det utmärkt med en deg på en liter. 1,5 kg i den runda och 750 gram i den avlånga. Efter första jäsningen ska degen i korgen, jäsa en timme i den, och så ska den försiktigt vältas ut på bakplåten. 10 minuter i 250*, och sen sänker man värmen till 200*, gräddar ~ 25-30 minuter till. Under tiden ska man spreja kallt vatten ett par gånger på bröden in i ugnen. Så fixar man festbröd, som det kallas. Fest kan man ju ha närsomhelst, så det blev ju igår. Hyvla en skiva riktigt smör med osthyveln att sätta på och smälta lite. Så visst är det gott med smörgås.


Jag hade också bestämt att sticka en julkula, eftersom det lät lika kul som ordet låter...och det var faktiskt så kul när jag provstickat två, att jag fixade tre till. Och det passar ju bra med de tre symbolerna som  jag gillar skarpt, tro hopp och kärlek. Ett tips, om man vill ha en i bilen kan man ju fylla den med nån doft, innan man syr fast, och bra att välja en färg på kulan, som passar med den övriga inredningen i bilen. Dessutom kan det nämnas att man lär sej att bli bra på ökningar och hoptagningar när man stickar dehär. Att tänka på e just det, ta ihop bakifrån, och öka mellan en maska, genom att lyfta den lodräta, med vänster sticka och sticka den upplyfta maskan bakifrån. Den ska liksom bli vriden rätt väg, blir det hål har du inte fått vänt den. Min första blev så, men sen kolla jag i min stickbok.
Upphängda blev dom också, fast jag kanske ska hitta på en annan lösning till det, eftersom jag inte är helt nöjd. Allt går ju inte bara sådär.
Årets tro hopp och kärlek

torsdagen den 24:e november 2011

Virka tro hopp och kärlek.

Så småningom blir det lilla jul,
och då vill jag nog ha "lite" stämning iallafall. 
Så...nu just då alla stickar, 

så virkar jag.
Efter att ha läst om det som är inne just nu, så kom jag  på en del saker som jag ville förverkliga.
Så bloggar jag efter det, tänkte jag. Just nu kunde jag ju helt designa om min blogg, men har jag tid med det? Okej, jag tittar lite hur det kunde se ut, men lägger tillbaka allt som det var förut. Just nu, skulle jag ju blogga, och inte förändra hela sidan och systemet. Kanske jag fixar ett nytt utseende till bloggen, men det får bli en annan dag.
Lägg till bildtext
Denhär dockan har jag haft sen jag var liten. Märkvärdigt att hon inte har något namn. Då hon var ny, hade hon en sydd klänning,. För ett år sen fick hon en ny virkad. Hon har också blivit krönt till princessa, då när jag var intresserad av att virka kronor. Så fick hon sej nya tossor, då jag lärde mej virka såna. Efter Thailandsresan fick hon blomman, "lila vadii", till håret, och just nu lär hon sej sticka.
Stickningen blev till, då jag fixat egna stickor av trä. Dem hon använder är gjorda av tandpetare. Och det går faktiskt att sticka med dem. Och dessutom får man träna på sin fingerfärdighet, om man provar dem.
Mina mörka trästickor


 Stickorna jag fixat är jag riktigt nöjd med. Jag gjorde en del olika grovlekar 3:or,5:or och 6:or. Alla är provstickade med, men ännu ska jag testa lite vad som passa att ha på dem, istället för att lacka dem. Lite  parrafinolja eller bivax...Stickorna blev till för att jag jämt brukar tappa dem då jag börjar en stickning. Efter att jag har lagt upp stickningen avigt, eftersom jag är vänsterhänt, då brukar det ibland visa sej som plumpar då man försöker :o)
(Bambustickor är bra, men dyra.)Trästickorna är inte så hala eller tunga, så dom hålls i stickningen. De klirrar inte lika högt, men de klirrar lite dovt. Lite strävare att sticka, men garnmaskorna hålls bättre på stickorna. Jag har läst att det finns fyrkantiga stickor också, för att man inte ska spänna sej så mycket, men de runda har funnits länge, och fungerar riktigt bra, om de är av trä. Nackdelen är, att om de inte är lackade, kan de lättare få stickor, och garnet fastnar, men det finns ju sandpapper, så man får underhålla dem lite, och hålla dem borta från vatten.

 


Virkade jul-kulor
Just nu så stickar man julkulor,
riktigt fina är dom. Jag ska nog prova sticka en. Men som sagt,
jag virkar.
  Och så ville jag ha dem av lite grövre garn också. Några med 7-ans virknål. Det blir nog lite inredningsdetalj av det, tre på ett  fat eller så. Provade med glitter i garnet, lux mohair Rose, som ser ut att ha tagit slut på butikshyllan. Undrar vad andra fixar med det garnet?
Lilla-juls hyacint
Lyktan som lyser i mitten är ett origami-pyssel. Jag ville ju ha den att lysa, så den fick en liten glaskopp med ett värmeljus i .

En hyacint kan man ju ha till Lilla- jul, om man klarar av doften, som kan vara stark. Helst ska det va en robust kruka till den som stöd, då den blir större, så att den inte ramlar. Men just nu, är den så liten ännu, och inte ska de ha mycket vatten heller, så den fick ett virkat "fodral". Sen kan jag nog placera den i en robust kruka. Fundera på att plantera den i en gammal vante också, men i brist på sådan, så blev det såhär.
Ha en ombonad Lilla-Jul.
Kom ihåg glögg och pepparkaka, det värmer vemsomhelst!

onsdagen den 28:e september 2011

Var skåpen ska stå...

Skåpet med fyra dörrar

Skåpet med två dörrar
Efter en del stök i köket, med byte av kylskåpet som gick sönder, så blev målningen av skåpen på hälft, men nu är saken avklarad.  Ganska så nöjd med resultatet blev jag nog. Målat en hel dag, jätteroligt. Till stor del har jag använt samma färg som den till bastun, den passa bra eftersom den också innehöll lack, burken räckte till mycket. Ovansidan på skåpen har också fått en strykning, för att hålla bättre mot  fläckar och dylikt.

Det var ett tag sen jag var på jobb nu, men avskedsgåvan  jag fick som minne, har hämtats nu. Och jag minns med tacksamhet när jag fick va på jobb ett tag. Alltså fick jag ett presentkort till en handarbetsaffär i Jakobstad, och nu har jag ju hämtat alla garner som jag kunde för kortet. Rean gjorde att jag fick lite mer än man kanske annars fått. 10 nystan och en härva lingarn. Tack!

Amigurumi Findus
Och jag har hållit på ett tag, och virkat en väst. Och före det virkade jag katten Findus. Jag som egentligen lovat mej själv att inte virka nån amigurumi. Den är alltså inte klar än, västen, allt tar sin tid, men så småningom så kan jag sy ihop den, och prova om jag ska ha den, eller om nån annan ska ha den. Lite mixtrande med mönstret och att se om rutorna den är uppbyggd av blev tillräckligt stora.
Annars kan jag ju tipsa om att virka en yttre skål till gräddfilsburken, som ofta kommer fram på bordet som den är, bara för att man tycker att det är onödigt att flytta nåt så lite.
Så här ser min virkade gräddfilskål ut.





Hösten kommer, och dagarna blir åter kortare, fast dom är lika långa ändå. Jag passar på att njuta lite mer av mysljus nu, kanske du också ska tända ett.

måndagen den 19:e september 2011

Ta det från början

Jag hörde om en ny tidning, livsstilsmagasinet Orginaal  idag.
http://www.papper.fi/article.aspx?aID=649  Jag fick höra det av min kompis.  Jag hoppas dethär blir en tidning som räcker till, och att jag får tag på den också. Äntligen något man kanske inspireras av från vårt eget Finland. Dessutom på både finska och svenska. Nåt om 4 nummer? ; vår- vinter- sommar- höst. Spännande. Hoppas den inte är överdrivet dyr. Den kom ut 16 september, men var man får tag i den vet jag ännu inte.

Kvarnbäcksbron före restaureringen

Kvarnbäcksbron är restaurerad
Annars så har det varit talkoarbete i Bäckby i helgen. En hel drös med karlar från Bäckby har ställt upp och fixat till Kvarnbäcksbron.
Bron är från 1967, och den behövde restaureras. Det känns bra att det ännu finns en talkoanda i folk, att någon ger sej tid till detta. Skulle bara en ha byggt på bron, skulle han ha jobbat ca 16  dagar för att komma fram till samma resultat som dessa 8 per dag,  fixade på två dagar, ca 12 timmar. Men det är också många som har nytta av bron. Själv så kommer jag att gå över den, cykla och köra bil över den. Säkerligen hänga över räcket och kolla vattennivån. I kväll finns det en som röjer lite runt området.

måndagen den 12:e september 2011

Vad gjorde du, då du var 10 år?

Signe Storbacka
I helgen fick jag va med på ett släktkalas. En riktig trevlig tillställning, med kända ansikten. Den var på Signegården, en stuga med anknytning till släktingarna. En gammal stuga, med flera rum, vackra tapeter och gardiner.
Nuförtiden så betalar man ofta för sej, och så var det denna gång.
Jag fick enligt mej själv, en hel del för pengarna. Tack!  Allt var till belåtenhet, det var länge sen jag  ätit så god mat, och det trots att jag var, och är förkyld. Men visst handlar det om ens inställning också.




Moa Björklund
Underhållningen var minimal, men maximal av  tioåriga Moa, som lärt sej sjunga i sitt eget rum, med hjälp av karaoke. Jag blev imponerad, inte en ton fel, med känsla och inlevelse fick vi åhöra detta, så vackert att det blev lite dimmigt, och jag tyckte att det var som på tv, "-det satt som ett smäck, och hon går vidare till nästa ..." Men...  tillbaka till verkligheten,  och konstaterar att det enda jag kan göra, är att berätta för andra, som inte var med, hur fint det var. Tyvärr fick jag ingen ljudupptagning, men vissa saker är värda att vänta på, och jag tror att vi i framtiden får höra mera av Moa. För är man 10 år, snart 11, och vet vad man vill, så är ju allting möjligt.
Vi andra som lyssnade var 30-35 personer, vi sjöng allsång, för att fira en nybliven 70- åring, hon var kvällens prinsessa och hade krona på huvudet.
Och Moa, hon var mer än värd alla applåder hon fick, jag önskar henne allt gott.

(Själv, när jag var 10 år ritade jag mycket, ofta med en svart tunn tuschpenna jag fått av pappa. Och så plockade jag liljekonvaljer och andra blommor, och sålde åt de som bodde i byn. Jag lyssnade så ofta på kavalkad, finsk musik och svensktoppen, alla möjliga musiklistor, att min mamma sa åt mej att jag nog kan göra något nyttigt samtidigt som jag lyssnade, och inte bara ligga där på golvet med lurarna på. Det är inte lätt att komma ihåg, det e ju så länge sen...vad gjorde du? )

Idag skulle jag nog plocka lingon om det inte regnade, och om jag inte va förkyld, men istället planerar jag min tid. Det finns massor av roliga saker att göra och jag har svårt att prioritera. Funderar på att måla lite dekorationer på ett skåp med fyra dörrar, och ett med två dörrar. Grunden är avklarad, och det är bara det roligaste kvar, men också det som tar mest tid, och det är just dekorationerna. Ett av skåpen är vårt eget, som står i vardagsrummet, inhandlat för några år sen från Jysk. Det andra är av samma modell, men har inte ens plats hos oss,ändå kunde jag inte låta bli att köpa det. Jag ville ha något att måla på. Det var inte nytt, utan från Retro, så då kändes det rätt att bidra med en slant.
Annars är dagarna som vanligt, och fylls på med det man också måste.


Bonad från Signegården





                                                                                                                                                                                                           

torsdagen den 1:e september 2011

Love-Story-mössan

Love Story mössan

Beslöt att blogga bara lite. Jag ska visa min senast virkade "Love Story"-mössa från filmen 1972.  Ali MacGraw hade en sån i filmen. Tyckte den såg fin ut, så när jag hittade det finska mönstret i en tidning från 1997, måste jag prova. Den första blev alltför stor, och den andra lite i minsta laget, så jag ska nog fixa en till ännu. Mössan blev virkad med Nalles Aloe Vera garn.
Nya brillor och nya mössan
Snart ska jag nog också uppgradera mej med nya garner, de börjar komma så smått nu när det blir svalare och mera "virkväder".
Hela början på veckan har gått åt till att måla om i bastun, med tillhörande utrymmen, alltså dusch och wc.
Nu har vi bott sen 1996, och nåt smått vill man ibland fixa till.
Bastupanelen blev mörkbrun, dörr och lister, och fönsterlister likaså. Men taklisterna blev guldfärgade, det såg bättre ut så.Och sen så måste ju alla bänkarna putsas upp också...

Numera finns konstföreningen Jakarte på nätet också, kanske du vill bli medlem? www.jakarte.eu
Jag har ännu tio stevior kvar, sen jag planterade dem. I år fick dom tillbringa hela sommaren ute och idag fick dom komma in igen. Kiwin som frö-planterades  i en kruka borde va två eller tre år nu. Har ingen aning om den ska hänga eller stadgas upp, så jag har provat att binda upp den. Förr har den tappat sina blad till vintern, få se om den gör det i år igen. Den som undrar över mina ranunkler, så har de kanske ruttnat eller ...plötsligt i sommar så hade bladen försvunnit, och nu när jag skulle se efter lökarna, så fanns det inga.  Kanske jag prövar igen...