torsdag 12 maj 2011

Tålamod lönar sej

Vitsipporna blommar som bäst nu.
Hade jag vetat att Ranunkler ska in till vintern, så hade jag aldrig köpt dem. Men de är ju underbara, och visst vore det fint med såna i rabatten, att blicka på. Märkvärdiga knölar, man borde ju veta hur, eller vilken väg, man planterar dem, men det var snålt med beskrivningen, som fanns på hela 24 språk. Trots det stora pappret som var faststansat med en påse med lökarna på baksidan, så visade den istället en fin bild på blommorna. Så då googlar man, och tror att man ska hitta svaret. Jag  hittade inte det, men något.  Hoppas det inte blev för tidigt, jag läste att de ska va i kylskåpet i 3-4 veckor också, innan man lägger dem i blöt i 24 timmar. Efter det begraver man dem. Kanske  det hade varit enklare i en kruka, men nu ligger dom där i mörkret och ska söka sej ut. Och jag hoppas att jag gjorde som man ska, och att alla 9 lökarna blev rättvända. Annars brukar ju lökar ha "nafset" neråt, men nu är det faktiskt uppåt...jaaaa, undra på att min mor brukar peta i krukorna för att se om  det börjat växa, ännu hinner jag kanske vända dem, om jag får veta att de råkat  bli upp och ner :o)

Ranunklerna i blandade färger, det syns inte på lökarna.


Fodralet till bildvisaren


Nackstödet

Tålamodspåsen

Vacker naturbild från "Åxhåli"











Det är skönt att sitta ute i solen och virka, mellan att jag rensar lite i rabatterna. Igår kväll satte jag löken. Men nu blev det bloggväder emellan.

Sonen hottar upp sin bil och jag får också vara med på ett hörn. Nackstödet är lite som rallyrutor, men det behövs 3 färger för att få rätt effekt, annars skulle det helst varit bara svart och blått. Så fick han en kudde också, den traditionella man har i bakrutan.

I vintras så fick jag en bildvisare till julklapp, och den kan man ju ta med sej lite vart som helst, så då behövs ju ett fodral. Jag hade glömt att fixa nåt för sladden och kontrollen, men kanske det blir lite längre fram.

Annars så har det blivit mycket skoj om tålamodet. Det är nåt som alla borde ha, och det är svårt att hitta, om man inte har det inbyggt. Jag brukar säga åt min son, att: "he ska du beis fö he behövä du".  Ögonmåttet är inte alltid tillförlitligt heller, eller om man lägger på passaren så passar det nog. Lite sånt behöver vi nog också, för det alldeles perfekta finns inte, utan det är en känsla. Men att alltid göra det bästa, kan ju vara en utgångspunkt, men det gäller också att veta vad man vill lägga sitt bästa på, eller sitt tålamod.
Ja, för min del blev det att  lära mej virka i flerfärgsteknik, denhär gången, och det var det värt. Inte helt svårt. Tålamodspåsen, är en symbol för mej, för vad man kan åstadkomma. Ranunklerna ska också få av mitt tålamod, jag ska vänta på dem tills de blommar. Annars får jag försöka ett annat år igen. Ibland kan det vara bra att inte veta riktigt allt.