onsdag 26 november 2008

En miss

Idag har jag lyckats radera min länklista, i misstag förstås. Skulle sätta in en ny länk, då det misslyckades. En ny lista fick jag in , men det är en bloglista. Få se hur jag ska reda upp dethär.
Måste fundera.

Pepparkakor utan peppar

Nu har snön kommit, hoppas den får vara kvar en stund, för den ger lite mera ljus.
Idag har jag redan bakat pepparkakor andra gången. Första gången i år var till marknaden, då blev allt slut, så nu har jag bakat åt oss här hemma.
Många tycker att julen börjar för tidigt, men det är ändå inget som fixas i brådrasket, och för att alla ska hinna med, kan det behövas en del tid. Så borde man ju tänka på att hjälpas åt, så går det lättare, och det handlar ju också mycket om att komma igenom en svårare tid, nämligen vintern.
Att baka pepparkakor har alltid varit en speciell sak för mej. När jag var liten hemma, så var det mamma som lagade degen, pappa som kavlade ut och berättade en hel del om hur man skulle göra. Jag minns inte att det var så roligt då, för man fick inte göra så mycket man ville, och så minns jag nåt om att degen brukade fastna något förfärligt. Och inte blev kakorna alltid bruna heller, när de gräddades. Minns att vi fick använda en flaska att kavla med en gång, när vi skulle lära oss, för vi hade bara en kavel. Det som fastnat mest, är väl, den goda doften och att saken skulle utföras, och det blev lite spring till källaren på kvällen, man skulle ju smaka på degen innan den bakades ut nästa dag, inte helt populärt av mamma och pappa. Hos oss har vi också märkligt nog, små fingermärken i degen.
Med tiden förändras mycket, och nuför tiden vill jag nästan varje år pröva på nya sätt att baka pepparkakor. Latmanspepparkakor, testa olika degar, baka med gnistrande socker på eller nonpareller, spritsa kristyr, pepparkakshus, använda olika mått, har tillockmed en egen lagad av en konservburk. Ett litet skapande. Iår blev det pepparkakor med hål i mitten. Som vårt dagliga bröd har. Om man vill så kan man fixa till en ställning som jag gjorde, och trä på dom. Ser riktigt roligt ut, och tar dessutom inte så stor plats på bordet. Bilden blev inte den bästa trots många försök, men lite stämning blev det iallafall.

Av någon anledning så har jag ett abonnemang från posten på Åland. Man får varje år fyra snöflingor, numera heter de juldekorationer. De är tillverkade av mässing och överdragna med 24 karats guld. 4 paket har man, om man varit med från starten.
I år har jag tillverkat en mobil av alla flingor jag har. 16 stycken.
Det ser fint ut när dom snurrar runt lite sakta när det rörs lite i luften omkring.
I varje paket får man årets åländska julfrimärke också. Så står det vem som designat flingorna det året och en liten text. I år denhär;


Ofta du med blick så fin
Tittar genom din gardin
Sluter ögat ej förrän
Solen visar sig igen
Blinka lilla stjärna där
Hur jag undrar var du är





Ännu en bild. Den är av vår stora gårdslykta som vi gjorde för nån vecka sen, då det ännu inte hade kommit snö.
Efter 3 års funderingar, om vad för sorts stort ljus vi skulle ha på gården, så kom denhär iden. Mycket kan man återvinna, denhär lyktan är gjort av gamla fönsterbågar.
Ena luckan på sidan går att öppna. Taket har dom gjort på
en plåtverkstad. Resten är gjort här hemma. Så blev den svartmålad.
Senare kanske vi prövar med elektriska ljus i den.
Har du någon lysande ide till jul?
Fortfarande pysslar jag på med ett som annat, lite nya julpynt också, fast man inte skulle behöva fler. Nu blir det dags att tända eld i spisen känner jag.

måndag 17 november 2008

Mitt valda äpple

Jag sitter och dricker granatäppelte från Turkiet.
När man föds, borde man ha de livserfarenheter man har då man är en sådär 90 år. Eller så borde man hela tiden ha en expert vid sin sida, för att hoppa över misstagen.
Men det är meningen att man ska lära av sina misstag, och det hjälper inte alltid med föräldrar som säger si och så.
Jag brukar kalla det, eller likna det med äpplet. Trots att många ätit äpplen så kan vi alla, beskriva dem på olika sätt. Att äta ett äpple FÖR NÅGON är inte alltid en bra lösning, men kan vara till hjälp för vissa, som upplysning inför valet. Men vi måste alla äta vårt äpple eller låta bli vid vissa tillfällen. Sen kan vi förklara hur det var. Efter en tid blir vi varse att det både går att påverka, och välja. Det finns mängder av sorter. Beroende på var äpplet växer, eller om du väljer att plantera det, eller köper det i butiken. Det gäller att göra de rätta valen, annars får man kanske ett surt äpple, eller så finns det just där man planterar, en massa ohyra att bekämpa. Eller har man valt helt fel?, och fick ett äppelträd som inte trivs i klimatet. Svårt är det. Inte alls så enkelt, att välja rätt väg.

När man blir äldre kan man höra sej själv säga;















"av egen erfarenhet".....
Mina bilder av äpplen är från 1990 och -91.
Kanske bilderna till en del sätter tankarna i rörelse.
Va', allergisk mot äpplen???
Ja, nu är det till att välja, gröna, röda, juläpplen, sommar eller vinter, stora eller små...
kanderade eller ugnstekta, rivna eller naturell.
Av erfarenhet har jag hört att ett äpple om dagen håller doktorn borta. Så låt oss göra honom arbetslös!

måndag 10 november 2008

Om Linn


Reklam smyger sej in överallt, ibland helt omedvetet, så kan man själv göra reklam för något man gillar. Du förstår säkert, att så blir det nu. Jag ska bara skriva vad jag tycker, sen är det ju upp till andra att skaffa sej en egen uppfattning.
När jag åkte och handlade första gången efter semestern i Turkiet, så var det en cd-skiva av Linn Nygård, som log mot mej i hyllan. Och titta, Katja Uitto hade tagit bilden. Hon gick på samma kurs som mej en gång. Va glad jag blev. När jag var klar så åkte jag hem med cd-n spelandes i bilens spelare. Och jag gillade det jag hörde. Hon är så duktig på det hon gör. Skivan har bara två spår; Over You och I Lay Low. Båda bra men den andra bättre. På www.myspace.com/linnnygard kan du lyssna och se andra bilder. Jag passade på att be om en fin autograf av henne förra veckan, och fick den i dag. Tack Linn. Det var en fin present.
Och jag önskar dej lycka till, du blir bara bättre.

söndag 9 november 2008

Pappa, pappa är du det, då vet du också....


Om inte dethär får en far att smälta en farsdag,
(åtminstone skulle jag göra det om någon älskling spelade den för mej,)
då vet jag inte vad man skulle välja istället. Finns det förslag på nån ännu bättre låt?
Nåja, en trevlig farsdag till alla pappor. Njut så länge det varar.

söndag 2 november 2008

Novemberljus

Mina två novemberljuskaktusar som växer till sej varje år, visar att dom vill blomma igen, knopparna är sprickfärdiga, och jag tittar till dom varje dag nu. De har en intensiv krapplack rosa färg.
Ibland vet jag precis vad jag ska skriva, så är det inte idag.
November månad har börjat och den innehåller en hel del speciella dagar. Allahelgon har redan firats, far ska firas,+ en del andra. Så kommer ju julmarknaden till Bennäs, och den har redan varit i tankarna, eftersom jag beslutit att delta. Det ska bli roligt fast det brukar vara jobbigt. Efter resan till Turkiet har jag hunnit gå på en kurs i videslöjd. Det var en veckoslutskurs, så den var kort. Nästan alla gjorde en videboll, den tog nästan 4 timmar att färdigställa.
Nästa dag, gjorde vi en sorts blomsterstöd i ganska stort format. Bollen jag gjorde, har redan fått sina lampor, och för att öka effekten fick den ett spegelblankt ljusunderlägg att stå på, dessutom har den en spegel bakom sej. Nu lyser den fint upp i natten. Så börjar min jul redan nu.



Just nu har det blivit dags att se över det som ska med till marknaden som äger rum i Bennäs den 22.11 klockan 10-15. Bilden är från fjolåret, då jag också deltog. Bordet med blå duk. Kul att se så många på marknaden, vi var ju "hur många som helst". Och en hel del nya saker och trevliga återseenden. Hoppas jag får se dej också! Nog blir det jul i år också. Så mörkt som det varit, så är det ju bra med mera ljus. Glöm elräkningen för ett tag. Om du undrar vad den andra bilden med korkarna föreställer, så kan jag meddela att du kan komma och se skapelsen på marknaden. Den kommer nog med i vilket fall som helst. Färdigt eller ofärdigt, så ska du få veta vad det är! Till en del är det inte färdigt än.

Jag har också fortsatt att virka, och med hem i bagaget från Turkiet, kom dethär färg-granna garnet. Har du sett det här i butiken? I Side hade dom stickade halsdukar, av garnet. Långa och smala, var dom. Inget jag gillade faktiskt. Men garnet i polyester väckte min iver. Vad annat skulle man kunna använda det till? På banderollen finns det en symbol om att det inte passar till en tröja. Men under vistelsen såg jag en kvinna som hade en väst av materialet och den matchande halsduken till. Merdiven heter garnet, och aldemir, ett registrerat varumärke har tillverkat garnet. Trots eftersökning om företaget på nätet så har jag bara kommit in på sidor om maskiner och trappor. Och visst är det ju lite trappliknande. Garnet fanns i olika färger, enfärgat silvervitt, mjuka pasteller och nästan vad som helst. Färdigtstickade halsdukar i massor, men det var ju så lätt, så nu bryr jag min hjärna med att fundera ut något annat. Stickor av storlek 6-7 rekommenderas. Det skulle va kul att höra, om någon använt garnet, eller vet något annat om det!