söndag 30 december 2012

En ny stjärna för det nya året! 2013

Vem kunde tro att jag skulle ha ett målningsprojekt ännu innan året tar slut. Men så blev det, då sonen ville ha en tribal på sin nylagade någonslags bashögtalare. Förut ritade jag egna tribaler, men denhär är nog hittad och kopierad från nätet. Färgvalet är sonens, riktigt fint val, tyckte jag. Den är inte riktigt klar än, men efter torktid så ska den lackas.  Eller så får han måla den med remonttiässä, så att man kan torka av den. Uppe på tribalen ska den i alla fall lackas. Det ska dessutom bli spännande att höra hur mycket bas den låter.
             Ja, nu igen har jag hunnit med en del saker som jag själv tycker är roligt. Man behöver bara knäppa på tv så får man en massa inspiration till att laga olika maträtter. Årets julgåva från kommunen, gav också upphov till att pröva på nya recept. Jag har bakat knäckebröd, i vedeldade ugnen, det var roligt, och gott blev det. Kul att kunna ge bort i julklapp också. Så blev det sjudna hela päron i sockerlag, som sedan fick ligga i havtornssaft över natten, den som jag fått av kommunen. Sen kokade jag kräm av saften, serverade med den, och vispgrädde, mums.
Så när den trevliga bonden lagade lökmarmelad med frun, och pratade på om hur god den var, så kunde jag inte låta bli att prova. Den skulle ju nämligen passa till nästan vad som helst, varm eller kall.
Den var faktiskt försvinnande god, så idag har jag gjort en ny sats, men med rödlök, som skulle vara ännu bättre smakmässigt. Men man får ju bestämma själv. Ett riktigt enkelt recept, tyckte jag.
Jag skriver det här, om du har lust att prova;

 LÖKMARMELAD
3 rödlökar hackas och sätts  i en kastrull och får fräsa en liten stund med
4 msk olivolja, tillsätt sedan
1 dl honung, (helst inhemsk tycker jag)
5 msk socker
2 msk balsamvinäger
Koka dethär i 30 minuter, och rör om emellan.
Smaka av med;
2 krm salt
1 krm finmalen vitpeppar
Att sätta lökmarmeladen i en fin burk är ju inte dumt det heller.

I år fanns det både kyla och tid, att fixa islyktor


Nu väntar jag på det nya året, och hoppas att det blir en riktig favorit.
Så om det blir riktigt gott, så kan vi ju äta upp det!



fredag 21 december 2012

Nödigt eller onödigt i -grader

  Igår var jag och handla och det eviga problemet dyker upp igen, då termometern visar så många minusgrader. Som vanligt så ska jag ju ha en kylkänslig finsk gurka med mej hem, problemet kommer sen då jag kommer hem och ser att gurkan inte klarat av den kalla långa transporten. Jag har ju en kylväska, men allt ryms ju inte i den, och nu var ju den ute i bilen, verkligen synd, så istället åkte gurkan  i min Åremössa. Den mössan är ganska så stor så den kan få sällskap av bananer också, och så får jag frysa istället. Det har hänt några gånger.
(Annars så ska bananer inte förvaras i kylskåpet utan i  13 grader, annars så mörknar dom.)
Så summan av dethär borde ju vara att tänka efter före.
Tyvärr är man inte alltid så effektiv.
Gurkan i fodralet
Tänket fortsätter.. det finns ju bananfodral, så varför inte ett gurkfodral? Ja just det, så för ett tag sen virkade jag ett, just då tänkte jag inte riktigt hela vägen, så mitt fodral blev helt enkelt långt som en gurka.  Men gurkor kan ju va lite personligt olika, så för att den ska passa i mitt fodral, så måste jag välja en lagom lång och grov, för att den ska få plats i fodralet. Märkvärdigt nog så har jag ännu inte använt det förrän igår då jag kom hem, och skulle se om gurkan passa :o) Och för att fodralet ska bli lite mer praktiskt så ska jag nog virka ett till lite större. Kanske jag skulle börja använda det då...och sätta det i kylväskan,  färdigt att ta fram efter kassan, återanvända det igen och igen och igen....
I Sverige finns gurkburken, den såg jag idag. Men den ska man visst ha sen i kylen då man tagit bort skyddsplasten...men där kan man kanske ta lämpliga mått.
Än finns det grejer att virka, frågan är om det är nödigt eller onödigt...

onsdag 19 december 2012

Angående möbeltassar...

Mina möbeltassar
...så ska jag berätta om mina som jag tillverkade sommaren 2011. De är fortfarande på sina platser, och ser nästan lika ut som då de var nya.
Efter att jag hade fixat stolarna så fixade jag till ett bord också. Exakt hur mycket garn det gick åt minns jag inte, men ett set blev vita, för att garnet tog slut. Nu efteråt har jag vägt dom och dom mindre väger 4 gram och de större 7 gram. Bordets tass, har jag inte vägt. Annars så tog det sin lilla tid att få det klart också, men det var nog mödan värt. Ett litet problem efter första tvätten, som skedde i 40 grader; då började några tassar plötsligt ligga bredvid stolen, problemet avhjälptes med dubbelhäftande tejp under benet och så på med tassen igen. Det har funkat bra. Bara att byta tejpen då de ska tvättas.
Jag gillar när det knappast hörs när man drar ut stolarna. Tassarna blev virkade med 7 bröder`s garn. Det innehåller 75% ylle och 25% polyamid. Novita tillverkar garnet. Enligt mej är det ett av de bästa garnerna i Finland.
En liten beskrivning till tassarna kan jag ju också försöka mej på. Jag visste inte förrän ett par dagar sedan, att det fanns de som ville virka egna. Ett tips fick jag om att de hamnat på Hemmets Journal, men efter att jag letat och inget hittat, så avfärdade jag det hela. Av en slump,när jag surfade runt på Pinterest, så råkade jag se en bild på mina skridskosockor, och så fanns det en bild på tassarna också. Någon hade blivit inspirerad. Det var ju kul. Allt är inte riktigt så enkelt på nätet ibland. Men man lär sej.
Istället för att måla kvasten...
Beskrivning
När jag kom fram till att virka möbeltassarna så började jag helt enkelt med luftmaskor som jag virkade lagom många av, och smygmaskvirkade ihop till en ring. Mina stolar hade olika tjocka ben. Bakbenen var inte lika tjocka som frambenen på stolarna. Efter att ha provvirkat en, kom jag fram till vilket maskantal som passade. Sen  virkade jag alla lika. Fastmaskor i alla  maskor, (för det skulle ju bli  kompakt) som bara löpte runt hela tiden. Antalet varv räknades lika på alla. Eftersom stolarna hade en fyrkantig form, virkade jag ännu några varv som skulle täcka undersidan, lagom till mitten. Det blev inga hoptagningar, det blev liksom en tub bara, och sen så sydde jag ihop ena ändan, och drog ihop tråden. Först var de lite kurviga under, men stolens tyngd jämnade ut det hela då de suttit på en dag.
Så om du vill virka så rekommenderar jag att du provvirkar en först, så det blir som du vill, sen är det bara resten kvar.
Numera finns det de som virkar in hela stolsbenen, har jag sett. Ganska kul det också, men när man har typ sex stolar så, ja... jag vet inte riktigt. Det skulle nog vara bara en stol då, med knästrumpor
 Men min kvast har jag stickat in skaftet på,
det ser fint ut nu när det är vinter, den fick
en rosett på också.
Nu är det bara att sopa bort snön. Det blir en vit jul. Åtminstone i Finland.

tisdag 18 december 2012

Beskrivning till skridskosockorna

skridskosockorna 2010 som nya
Nu ska jag ha premiär på att skriva en virkbeskrivning, när jag har lite mera tid för sånt. Det är ju inte helt lätt. Man kan tro det, men det finns väl ingen hjärna som fungerar lika, och man kan ju ibland skriva ner mer, än det som behövs, eller för lite, eller så vet man helt enkelt inte vad det handlar om. Att tyda den har ju också ett beroende av hur mycket man redan vet om virkning. Jag minns, för det är faktiskt bara ett antal år sedan jag började på allvar att forska i dessa krångliga beskrivningar och koder som jag kallar dem, om hur man använder en virknål och påtar ihop olika maskor. Men visst kunde jag hålla virknålen, och så visste jag några grundläggande typer av maskor som jag lär mej i grundskolan. I mönstret nedan försöker jag vara så tydlig och enkel  jag kan. Skriv gärna och rätta mej om något är fel. Maskor som används är lm, st i båda maskbågarna och st i bakre maskbågen, sm. Det här mönstret har jag ju hittat på själv, alltså det var frihandsvirkning på domhär, så det kan ju hända att jag minns fel, det var ett bra tag sen jag virkade dessa. De har också använts, så det syns på bilderna. Men...ett par har jag, och jag tänkte att det var lättare att se hur det ser ut samtidigt som det beskrivs i texten. Men om du har lust att virka, så varsågod, här kommer mönstret;
Lycka till, berätta gärna då de är färdiga hur det gick, och blev.

Beskrivning till skridskosockor storlek ca 40-41
7 Bröder garn har använts (eller var det jussi?)...men de är ganska lika och virknål 3-3,5

skaftet eller mudden
Lägg upp 50 lm, sm ihop.
Virka st i bakre maskbågen i 16 varv, (eller fler om du vill ha skaftet längre)
Byt eventuellt färg
Virka ett varv st i bakre maskbågen.
Fot
Fortsätt virka 10 st i båda bågarna, detta blir mitt fram på foten.
Fortsätt virka 30 lm och virka ihop där de 10 st började på förra varvet.
mitt under tån hopsytt
Nu har du en ringtub som du fortsätter virka runt med st i båda bågarna i 13 varv
( ska sockan bli längre , lägger man till varv här före tån)
tån
fortsätt virka st, men virka fram och tillbaka,
11 varv, vänd varven med 3 lm.
Tån sys ihop för att få formen, långsidan på mitten,
blir mitt fram under tån och kortsidorna sys ihop med ringtuben
hälen
hälen mitt bak hopsydd
fortsätter man virka st från från ringtuben, som man virkade runt foten,
9 varv, vänd varv med 3 lm.
Sy ihop hälen mitt bak och sidorna med skaftet.
bandet
kan påtas på påtdocka eller, virkas av lm ca. 140 cm,
andra varvet med smygmaskor eller fm om man vill ha det grövre.
Bandet träs upp på lagom avstånd på de virkade stolparna
7 på var sida, 9 maskor emellan och vartannat varv.
från sidan

10 maskor mitt fram









Bandet träs i som då man trär i skorna

måndag 17 december 2012

Min jul är ännu röd...

...fast granen ska nog vara grön och grann. Som alltid.
Men man kan ju alltid ändra sej...när tiden lider.

Den nästan, traditionella dagen, då vi åker iväg till Tuuri
strax före jul har varit. Riktigt roligt. En aning mera julstämning
infinner sej, och man vill ju pynta lite. I år tror jag ändå, det blir
sparsammare än vanligt. Inriktningen har varit mycket på lampor och ljus.
Säkerligen för att det varit mycket mörkt en längre tid, före snön kom.
Men det börjar ju skymma ute också, redan vid halv 3 tiden.
Kristallkronan har blivit putsad och glänser mer än vanligt.
Ibland undrar jag vad den ska få för lampor i framtiden.
Synd att de slutar med saker som e bra.

Igår var det premiär på Ernst julprogram, och jag ville ju kolla vad han håller på med. Ganska skönt att titta på när andra fixar till julen också. Och det är ju så, att den blir det du vill, och gör den till, och visst är det härligt med den största födelsedagen, som alla firar. Trots det, så vet man att det dessvärre inte är hela sanningen.

Kökslampan med "Sivia Lace"
I Tuuris stora varuhus, hittade jag en hel del intressant.
Ett "Silvia Lace" lampskydd, kan man säga så..?
(på finska ett "lampunvarjostin")
Nå, rött var det, och jag tyckte det passade
utmärkt på lampan i köket. Det blev lite mörkare,
men det blev faktiskt lite mera stämningsfullt också.
Närmare jul, ska nog ljusen i lampan tändas också.

Fina julblommor jag fått



På spiskanten har jag ställt ett tomtepar som jag fått. Månne de läser en kokbok, eller drömmer de bara under sina luvor. Den lilla musfröken,uppflugen på vedbäraren, hon sjunger glatt ur sin sångbok.




Ska ta och hämta dagens kalenderkaramell... hej på er.

tisdag 11 december 2012

Kalendern



Idag fick jag kalendern färdigt, så jag visar hur den blev. Svårt va det ju inte. Och plötsligt kom jag på hur jag skulle fixa siffrorna. Ni vet de där små genomskinliga plastplopparna, som man lägger mellan dörren och skåpkanten så att det inte ska smälla i dörren då den går fast. De passa precis i storleken på klädknäppet.
Bara att skriva ut några siffror på datorn, och lägga bakom, klippa ut, och limma fast på knäppet.




Nån färg på knäppena blev det egentligen inte, de blev bara lackade med en diskret flakelack. Det syns inte ens på bilden. Men de färgranna karamellerna får bidra med sitt.
Virkad polsk ängel
Ett problem har jag ju kvar ännu, och det är; var jag ska ha den. Men det ordnar sej säkert. Nu hänger den på ett skåp.
Bara att räkna dagarna...
        ...gör du det också?
Jag har virkat en polsk ängel, och mönstret finns på den här adressen
http://wzory-szydelkowanie.blogspot.fi/2011/12/wzor-szydelkowy-aniolek-na-choinke.html
Glittret man ska ha virkat som gloria finns inte på den här, och inte heller glittret på vingarna och kjolen. Men idag blev den stärkt i fettfri mjölk iallafall. Så då går det att tvätta den om man vill. Nästa ängel ska få bli i annat garn och så ska den nog få glitter på sej.

måndag 10 december 2012

Advent + kalender = sant


Jag måste bara fixa till en julkalender trots att det redan har varit 2:a advent. Kom på mej själv med att handla alla 24 karameller ändå... och var det nu exakt 24 klädnypor huller om buller i den inplastade lilla korgen? Jag vågade inte chansa utan köpte två. Det måste ju va dom av trä, de skulle ju limmas, det blir visst två kalendrar...
Jag har aldrig haft en sån kalender som man kan återanvända. Så jag ska ju använda den mera nästa år om inte hela världen har försvunnit då. Den är inte klar än, just nu så torkar limmet, och sen så ska jag väl måla nyporna i någon lämplig färg, och kanske de ska ha nummer också, så att man inte tappar räkningen.

Kalendern







Jag kom också fram till att jag ska damma av kristallkronan nu före jul, så den glittrar riktigt mycket då det är den stora festen. Tur att det ännu finns de vanliga lamporna i affären, de lyser bäst.



Mina pepparkakor

Faktiskt så tänkte jag idag att det man inte kan få, så lär man sej att leva utan.
Men pepparkakor till jul, och före den stora dagen, det måste man ha.
Snäll blir man också, det ska man ju va.






Vackraste kudden köptes från loppis, ligger på gossens nya säng.
 Så fint nån broderat.... vem kan det va?

onsdag 7 november 2012

Pepparkakor och Martin Timell


Efter att ha tittat i en Söderströms kokbok från 1960 idag, vet jag att man kan 
hitta ett  pepparkaksrecept från Gamlakarleby. Kanske nåt jag ska prova.
Utan tvekan så är det ju snart lilla jul.

45. GAMLAKARLEBY PEPPARKAKOR
3 ägg                                         250 gr smält margarin eller smör
400 gr socker                             1 1/2 dl grädde
1 tsk finstött nejlika                     3 tsk soda
1 tsk finstött kardemumma          700 gr vetemjöl
1 msk fint skurna pomeransskal

Äggen vispas med sockret, kryddorna, smöret och grädden
tillsättes. Mjölet blandas med soda och inarbetas sist.
Degen får stå några timmar; den utkavlas sedan, och med
mått uttages små kakor, som gräddas i medelvarm ugn 
200* ca. 5-10 minuter.

Snart kommer Martin till Jakobstad. Första gången jag träffa honom var i Vasa
ifjol, då han skulle lägga ett terassgolv. Det var då efteråt som jag räckte fram
"Stora värmepumpsboken" och begärde en autograf, skoja och sa att nu håller
han i nåt annat än en hammare.
Det var faktiskt roligt att träffa den riktiga Martin Timell.
Han e sej lik och har alltid ett roligt svar.
När mässan just öppnat, stod han där och fundera med nån medarbetare, och då
fråga jag när han skulle börja jobba,  han angav klockslag och
frågade mej om jag ville komma och jobba med honom. Ha.. ha... 
Han borde ju jobba på arbetsförmedlingen :o)
Ännu har jag inte beslutit om det blir en andra gång som jag ser Martin in action.


tisdag 9 oktober 2012

Plasta in




Burken före
Ett förslag till en pysselkväll, fixa
                  din egen
         kakburk.
Plåtburkar finns av alla de slag, så också plast.
Har du en lagom burk kvar efter köpta kakor eller
godis, som har lock, kan du  göra om den till din
egen kakburk. Förslagsvis som denhär på bilden. 
Plasta in den med bokplast eller heter det plastfilm, 
min råkade bli svart. Men det finns
ju alla olika sorters färger och mönster att välja i 
hobbyaffären eller bokhandeln.
Ett lämpligt handtag, från loppis eller järnaffären,
eller du kanske har ett överblivet liggandes i nån låda.
Slå små hål i locket och skruva fast.
Botten innuti kan man ha som den är, eller så fixar
Burken klar
man en liten duk. Jag gjorde min i en plastlaminator,
och jag skulle ha satt spets-tårtpapper i den, men det var
 lite för stort så det blev en tygbit istället. Laminerar
du, ska du ju klippa plasten först efteråt. Har du ingen
plastlaminator kan du förslagsvis bara limma i hop två
genomskinliga plastfilmer mot varann, med exempelvis
spets-tårtpappret emellan.
Ja...sen ska du väl baka något...?
Eller ska du fylla den med något godis
Ge bort den till jul...fixa fler....måla den i stället....
Kanske den ska ha en knopp och inget handtag...


I år finns det massor av trattkantareller.





onsdag 3 oktober 2012

Flakabrädet blommar

Vita vantar med stickat mönster

En tjock babyfilt med virkad spets runtom och min svarvade ljusstake
 Virkad babyfilt med tillhörande lakan med spets och dyna.

Äntligen ett par stickade sockor



Till vinterskorna
 Äntligen har jag fått lite flyt med stickorna, det tack vare upprepade försök, och så finns det nån som hjälper en på traven lite.Trästickorna är faktiskt riktigt bra för mej, när dom inte hela tiden ramlar ur. Till vinterskorna har jag försökt mej på att sticka en sorts mudd som jag hittade mönster på i en blogg. De ser ut att va sådana man lägger som skydd åt hästen runt hoven. Försökte mej också på en egen version av Pippi vantar.

En solig dag hade jag burit ut den lånade svarven och försökte mej på en egen ljusstake. Ikeas vita träljusstake, fick va lite förebild. Ett vedträ trycktes fast och så hade jag riktigt roligt igen, tiden flög iväg. Nu efteråt har den spruckit lite i den nedersta delen, men vad gör det. Fick också höra att den påminner om en pepparkvarn... nå, då passar den riktigt bra till julens matbord...
Bränt flakabräde
Omålat snickat flakabräde i björk


  Idag har jag haft tur, fast retrobutiken i stan var stängd, så fick jag syn på folk därinne, och fick handlat en riktigt fin läderstol som jag sett där dagen innan, till sonen, på jobbet blev jag bjuden på hembakad gris, dom med socker på ...mums.
Så ska min fina Citroen  skruvas lite, hoppas det går bra. Avgasröret denna gång.
Snickaren Roy Nordlund från Wärnum
Jag har också lovat idag, lovat att blogga och sätta in bilder på flakabrädet jag fått måla. Personligen tyckte jag bäst om det då det bara var bränt, men snickaren ville ju ha lite bruna och gammaldagsfärger, så han fick som han ville. Jag älskar att måla dessa bräder. Jag minns också min stora vånda, då man önskade att jag skulle måla ett första bräde, och jag inte riktigt vågade ta mej an ett sånt uppdrag, efter en snickares hantverk. Efter ett tag började jag ge med mej, kanske jag skulle försöka, jag som alltid beundrat dessa bräder redan som liten flicka. Och idag är jag glad att jag försökte, jag fick måla fler efter det, och nu önskar jag att detta inte blir det sista. Numera vet jag ju också, att det man gör tillsammans, ofta blir riktigt bra. Nu när jag bloggar kommer snickaren hit efter brädet, passar på  att ta ett kort...

I början av hösten fanns det nästan mera fjärilar än i somras, och många olika. Och så vackra, lätta, flyktiga. 
 På en cykeltur i höst, fick jag veta att det finns vindruvor som växer i Bäckby, på en del ställen. Det skulle jag ju inte trott, om jag inte sett dem med egna ögon. Faktiskt så kan man köpa plantor från Sunds trädgård, och månne de också finns i Lepplax.
På cykeltur










Flakabrädets största blomma
                     Flakabrädet har snickarens namn och bomärke bakom, det blev snickrat redan 2007.
Färdigtmålat flakabräde

torsdag 6 september 2012

Under nån annans paraply...

...har jag också varit, det var den dan då jag besökte Strömsö.                                                                                                                                                                                      I våras fick jag vackra pionstöd till några av pionerna. Resultatet blev att de i år inte föll ner mot marken, utan stod upprätt, med sina vackra blommor. På våren planterade jag också en del blommor och frön, som vi fått njuta av, trots att sommaren inte i år, har varit så varm och behaglig som man önskat, men det har ju varit lika för alla. Ingefäran fick stanna inne, för jag förstod att den vill ha varmt. Och den växte ju en hel del, nu undrar man om det finns några nya knölar i krukan. Det är ännu kvar att titta. Men nyss började ju två nya skott att växa...så kanske jag ska vänta ännu.
Ett av pionstöden
Pionstödet  för bondpionerna





Tänkte också köpa en gojibärsbuske, men så ville jag försöka plantera istället. Får se om de resultaten  klarar vintern. 
Gojibär, fröna har spruckit

Så fanns det, och finns ännu, några svarta vallmon i trädgården, som annars ser bedrövlig ut. Hösten är där med framtårna och trevar. Så småningom, sakta kommer den tassandes.  Pockar på... nu får du ta en tjockare tröja idag. Och så tar jag det, suckandes, och så letar jag också fram ett par tunna vantar.  Meddetsamma tänker jag på att hösten iallafall, ger en liten skörd åt alla. Nu är allt färdigt att samlas in, frön och potatis. Dessutom konstatera att det var ett bra val, att flytta och  plantera björnbärsbusken, där den är nu. Den fick lagom med
värme och skydd och ger som belöning några bär att smaka.


Ingefäran



Återvinningsparaply
Smultronpajen
 Sommaren har gett mej en smultronpaj som jag sent kommer att glömma, Finska piroger,
eller heter dom blåbärsbullar? har bakats i mitt kök.


Svart vallmo är MÖRK  RÖD





Nu vet jag att jag kan direktså den svarta vallmon i nästa år om jag vill.
En av sommarens virkade mössor

Svart vallmo
Veteåkern
Emellanåt har jag tittat in ien gammal vedbod, där små kattungar har huserat, ända tills de blev för stora, och plötsligt var borta en dag.
Ett gammalt bord med lådor under, arbetade jag med under semestern, som var kort. Ja, det blev inte riktigt "som på Strömsö," men jag hade roligt iallafall. Och det går riktigt bra att använda, om man nu vill det.   Ett tillfixat gammalt bord      





Finlandsbrädet

Ett hantverk, ett Finlandsbräde, fixades som minne åt grannens besök från USA.


Havtornsbären
Små utflykter har funnits i sommar, vi besökte Kauhava när de hade sin sista flyguppvisning och så besökte vi en jättefin handarbetsaffär som heter Kangasaitta. Handarbeten och garner i massor.
Haparanda, med sina stora svenska matbutiker, och Ikea. Inspirerande och trevlig resa.



I färskt minne finns dagen då Strömsö hade öppet hus och det regnade, så de målade inte bastun där den dagen, endast färgen kokades omsorgsfullt i en gryta. Den dagen köade vi mycket, men det var det värt. Den här gången fick jag ju se Strömsös hjärta, rummet där man filmar alltihopa, och alla bekanta ansikten från programmen.  En hel del bilder finns från den dagen.


 Och nu har jag kanske kommit igång igen med bloggandet. Aldrig vet man vad dagarna bjuder, det gäller att ha ögonen och öronen öppna. Nappa tag i en bit av det man vill ha, och försöka få det att växa. Det är ju då, det är som bäst.