Hilja Vilja och"blåklocksTID" .

Titta såna lampor det finns..... ETT ÖGA.........men man har ju 2


Ibland finns det underbara helt nära, om man tittar ordentligt, inte alltid så lätt att upptäcka om man befinner sej i en gråzoon, och upplever alla dagar lika. Denhär blåklocksslänten finns helt nära oss, och före det var den helt gul, full med
maskROSOR. Nu är den blå som ett hav, helt fantastiskt vacker. Jag måste helt enkelt kliva in i bilden och uppleva blommorna på nära håll. Då fick jag se att alla inte var blå utan det fanns ljust, ljust blålila av dem också. Så här är nog sommaren bäst, mitt bland blommorna. Och medvetet av mänsklig hand är de inte heller sådda, vilket jag trodde. En sånhär upplevelse får mej att vilja måla. Så vem vet, kanske det blir en målad bild av just dethär havet.

Tiden går och vissa planerade sysslor blir gjorda, medan andra får vänta och bida sin tid. Bondpionerna blommar. Våran trädgårdsgång blev klar för en tid sedan. Just nu får gräsklipparna sej en ordentlig genomgång, och ett planerat fönster till Hilja Vilja har tagit fart. Kanske det blir klart till gossens konfirmation. Jag själv har haft en regnig ledig månad med små solglimtar, men nu så jobbar jag för andras semester i 5 veckor. Lite mera lön alltså.
Nu är det kanske dags att presentera HiljaVilja, som fått sitt väl valda namn, av att det förut har funnits säd i boden. Finska "Hilja" betyder ju "tyst" översätt till svenska, och är dessutom ett kvinnonamn. Finska"Vilja" betyder "säd" översatt till svenska, också svenska vilja, är en lust. Direkt översatt blir det "tyst säd". Lämpligt eller inte, men den skulle ju ha ett namn.
Alltså: Till Hilja Vilja vill ja'.

Matglädjen i mej

Jag ska berätta mera om mitt grilltips och jakten på osten.
Just idag fick jag Samarbetets Mat världen 7 i postlådan och konstaterar att det finns ett smörgåsresept i tidningen med halloumiost. Halloumiosten kommer från Cypern, och är deras nationalost, den liknar lite mozzarellan, men är betydligt hårdare. Dessutom är den väldigt salt.
Ibland borde man bo nära ett salutorg, så att man lite lättare kunde få tag på något speciellt, när man är intresserad av det . Men för mej hör det till ovanligheterna. Denhär gången fick jag nöja mej med en ost som fanns på en av stormarketarna. En ost som Emmi lagar. Det var en vanlig mjölkost men gick att grilla. Tyvärr var den inte laktosfri, och så var båda ostarna redan smaksatta. I brist på bröd äter man limpa, eller.....hur var det nu?

Nåja, jag har redan bilder på den nya stora limegröna utställningslastbilen "Legend". Men dem får man inte dela med sej av, åtminstone inte förrän bilen blivit visad officiellt. Han är duktig på att måla bilar Simo Riikonen.
Fint med motivlackade bilar.



Annars så sitter jag och läser sagor allt emellanåt, två tjocka luntor, men vackra är dom. Det lär nog ta ett bra tag innan jag läst igenom dem. Jag är inte så snabb att läsa, och så är det ganska liten text. Det är en ny upplaga och annars lätt att läsa, bara man inte börjar stava till alla namn som finns. Nu har jag läst om Aladdin och den underbara lampan, och jag tror att jag har sett den som film också, men inte den tecknade versionen som gossen har på band. Det är en hel del kvar, men jag kan ju förlänga lånetiden upp till 3 gånger, sa hon på biblioteket.

Gossen läser till moped och traktorkortet och jag läser högt för honom också, allt om trafikmärken och korsningar, och hur man uppför sej i trafiken. Men när det ska skrivas så är han nog ensam om det, då ska vi se om något har fastnat eller om det blir repris.



Måste berätta att flarnen det kom resept på i tv nyligen
blev prövat, och riktigt bra blev det. Ett enkelt och snabbt sätt att fixa kaffebröd. Men det gäller ju förstås att man har färska rabarber. Hann du inte se programmet så ska jag berätta att man kavlade ut bladdegsplattor en aning och hyvlade på tunna skalade rabarberlängder och strödde på massor med florsocker, man kunde tro att rabarbern skulle lämna trådig, men det gjorde den inte. Vi prövade med jordgubbar också. Bakverket besökte ugnen och så var det klart. Floras vanillavispi som dessutom är låglaktos passade bra att ha på. Tyckte dessutom att rabarbern nästa gång ska ha kanel på sej också.
Ja, dåligt väder. . . . då kan man passa på att baka, alltid glädjer det någon.
Ha det bra!

tAKE mE tO yOUR hEAVEN 1999

Jag fick helt plötsligt en one dime från landet Amerika, en fin liten peng som passade perfekt på mitt silverarmband, bara att borra ett litet hål. Vid närmare betraktelse, så var den från 1999, och det står In God We Trust och LIBERTY, en silveröverdragen kopparpeng, såååå vad var det som hände det året....
......I mina minnen så var året 1999 ett av mina bästa. Vår gosse var i sina bästa år, 5-6. Jag hade en utställning på malmskas bäddavdelning. Vi hade haft vår andra nymfparakit i ett år. Nu var dom ett par.
Jag var då ännu med på bondens dag i stan. Minns jag rätt hade vi Ahlskogs hönor och en tupp ute i det gamla "föusi". Min kusin vigdes till präst av biskopen i Borgå. Granngården hade "Amerikafrämand". Och vi hade gardenparty hos oss...

nu är det 2008
Min senaste hinterglasmålning, blev "Tusen och en natt"
en vinnare 1999.
Nu tycker jag att jag kanske skulle vara mogen att läsa "Tusen och en natt". För att vara sommar är det kallt ännu, så man borde ju läsa åtminstone en bok, så länge man hinner när det är regnigt.
Jag tycker om sagor mest, äventyr, inga romaner eller mord. Ganska så barnsligt, men det är fantasin i det jag gillar, som Harry Potter. Ganska invecklat alltihopa men, vilka bilder man kan måla upp i fantasin. Sen är det inte samma sak att titta på filmen, men ibland är dom också bra. The Da Vinci code, från 2006 var en av mina favoriter i filmväg. Den senaste film jag såg var Indiana Jones och kristalldödskallens rike.
Ser ut som om veckan ska ha dåligt väder i början, förutom i kväll, då solen ska skina. Men det behöver regna också så att mina blommor växer och orkar blomma för mej. Få se vad midsommaren bjuder, det är kanske först då som värmen kommer.
Senaste tipset i grillningsväg är att grilla ost, det gör man ju inte eftersom osten smälter men, en vid namnet halloumiost, en sorts fårmjölksost som ger en krispig yta istället, lär var nåt att pröva. Ett blandat grillspett kanske... Var man hittar osten vet jag ännu inte. Äventyret har börjat. Ska också pröva att rosta bröd helt vanligt och sätta på honung och ost. Det ska vara nåt som passar med varann.
Nu ska jag ut i mitt nystädade hobbyrum och städa lite mer. Jag har fått ett nytt fint fönster, och det är en fröjd att blicka ut över åkern genom en klar ruta, precis som mina nya brillor. Tänk, två såna saker, ena så stor och den andra så liten, men samma inköpspris...
Ha det så trevligt, det är sommar bara en gång om året.

Sommar och sol och lite regn

Just nu tyder allt på att dagarna upptar min tid, och jag vill inte riktigt kolla på nåt annat än sommaren som kommit. Bloggandet ser ut att ligga på hyllan en tid. Idag täffade jag på "Gift" igen, han var ute med sina syskon och lapade sol på stenarna. 3 stycken var dom. Kul att se, men vad gör man med alla dessa vildkatter då?
Dessutom så hängde deras mamma i en holk och sökte efter fågelungar här i går... så går det till i naturen. Hon krafsade, men fick inte tag på något och hoppade ner igen. Borde nog ha tanten i byn som gillar katter att ta hand om alla kattungarna...

Ja, så gick det, när jag gick för att fota av mitt senaste "jobb". Det är en beställning, och de två ska tas med som presenter till USA. Ideen har utvecklats från deras egen. Det blev Finlandsformen, med hjärtat i Ytteresse. Till en stor del är verket tjärat, för att dofta av det jag tycker man förknippar med Finland. Har du hört,: "Hjälper ej bastu öl och tjära, då är döden nära". Man hoppas att gåvan ska bli till belåtenhet.
Den blomstertid nu kommer... idag har jag hört barnens glada rop och skratt från skolan, man minns när man var liten och man hade sommarlovet framför sej. Då var det tid att njuta. Jag hoppas att alla barn gör det nuförtiden också. Grattis alla barn. Ni har varit jätteduktiga. Njut av sommaren för nu är den här.

Förlorat....

Efter ett skrovmål sent på kvällen igår, satte vi kattungen som jag kallade till "gift", tillbaka dit vi hittat den. Den fick vara i en låda med höga kanter och så hade jag satt dit en rävsvans att krypa in under så den skulle hållas varm. Kanske kom kattmamman efter den, eller så kom den ut ut lådan själv, för den var nog starkare i benen redan på kvällen. Kanske den skulle nånstans. Jag var uppe tidigt, och skulle mata den, men kunde inte finna den någonstans. Iskrivande stund ser jag kattmamman sakta gå längs vägen, den svänger in till grannen. Kanske har hon burit dit den. Nåja, den lever väl nägonannanstans.
Eftersom jag steg så tidigt upp redan halv 7, så började jag måla lite på de nysågade tro,hopp och kärleksbräden. Jag har nu bytt till en annan färg. Men röda är dom. Sen blir det att dekorera dem. Det brukar vara roligt.
Imorron är det dags för Monå blomloppis, och jag ska nog dit i år igen och handla lite med andra hysteriska kvinnor. Det brukar gå hett till, och man får vara på plats i tid och kolla läget. Bandet fälls ner punktligt och kvinnorna rusar. Ganska så kul. Få se vad som hittas.

Upphittat

Var kommer alla katter ifrån?
Från en kattmamma såklart!
Det vet jag väl...
Jag har alltså hittat en kattunge i dag.
Vad gör man med sånt man hittar och inte vill ha? Ja det blir väl till att försöka hitta någon som vill ta hand om det lilla fräsande knytet som inte alls fräste när jag hittade den, den ville nog bli hittad eftersom den jamade, men jag uppfattade det först inte utan trodde det var en fågel lite längre bort. Efter upprepade jamanden så började jag leta, och hittade den inne i ett av våra uthus. Nog har jag noterat att en katt alltid kommit punktligt gående hitåt varje morgon, styrt kosan mot uthuset i fråga, men inte hade jag den minsta aning. Endast en unge hittades tack och lov. Men vi kan ju inte ha den för vår son är allergisk. Efter att den blivit matad med en liten spruta kvicknade den till och nu i kväll har den börjat fräsa. En vild kattunge, men säkert kan den bli tam, hör av dej om du är intresserad. Helt vackert grå är den och blåa ögon, så söt så jag smälte, men som sagt... hoppas kattmamman kommer och bär bort den. Jag kan ju inte ta in den...

Annat var det med konservburken, jag hittade den också, på väg ut med soporna, när jag var på jobb. Inte så fin då, det hade varit en sås i den, men den hade rätt höjd, och den skulle passa precis till min tänkta kakburk. Så den fixade jag ett lock till, och så fick jag ju måla lite igen. När man lyfter på locket finns det ett hjärta på undre sidan.

Föusfiness i Esse har firat 10 år. Gratulerar! Ett ställe värt flera besök, fest eller klippning. Hennes välkommenskylt, som jag målat åt henne hade fått mögel på sej, men nu är den tvättad, lackad och uppe igen. Lagom till ett bröllop som snart kommer att hållas där.

Rallarpaj

Min mamma brukar säja att man ska äta upp sådant man tycker att man har mycket av, och inte vill ha, mest menar hon nässlor, men säkert en hel del annat också. Hon har ju lärt mej också, för jag gillar ju en hel del mat, och ibland är det roligt med lite udda grejer. Så nu är tiden inne, hörni! Närmare sagt exakt, för att gå ut och plocka späda, lite röda, rallarros-skott, också nämd som fattigmanssparris. Egentligen heter växten mjölke, men har fått många kära namn. Plocka cirka hundra, det låter mycket, men det är det inte, cirka två nävar. Man kan leka kurragömma och räkna till hundra, medan man plockar. Laga en pajbotten i en form, och förväll dina späda rallarskott.Rallarskotten smakar lite beska, men det blir mindre av det när pajen är färdig. Hoppas på att du har lite av varje i kylskåpet för du behöver oliver, ca. 70 g oliver, som du skivar lite, ett halvt paket fetaost, som du klämmer sönder, och strör över. Lite tomat, ca. 3 små, i små klyftor, lite purjolök i fina strimlor, och dina förvällda rallarskott, så kryddar du det hela med lite grovmalen svartpeppar,och strör över lite vanlig riven ost. Pajens rallarskott är lite sega men det hör till. Vi har ju kniv och gaffel, och lite vin till, utmärkt.




Så ska jag berätta om det senaste till hemmet, det blev av i brådsrasket när bastun höll på att bli färdig, så jag svettades en del redan då jag satte upp mina hängare, ibland kommer ideerna alltför snabbt och så blir det färdigt helt plötsligt. Denhär gången blev det något att skydda ryggen med, i den varma bastun som ofta har alltför varma väggar att luta sej mot. Ska man slappna av, så ska man ju luta sej lite, och så här blev det. Vad tycker du? Lätt att byta... haddukarna var i storlek 50 x 70 California.

Klickar du på mina bilder, när du ser en hand, så ser du dom ännu större, på sidorna jag skrivit finns nästan bara mina egna bilder. Bara ett fåtal är lånade.

När det blommar som mest

Idag har jag försökt att flytta lite blommor, för att kanske få ännu rikligare blommning på andra ställen. Aklejor har jag flyttat förut, en massa små till en låda för att få växa sej större, för att senare planteras nånannanstans igen. Jag mindes mina bilder från åren förut, och mina malvor gillar jag otroligt mycket. Efter att jag haft dom ett par år så fick jag vita också, helt plötsligt.Här finns en bild på den bondpion som jag redan har, den blommar inte så länge, men otroligt vackert.



Så är det sibirisk vallmo som i år finns riktigt mycket av, stora fina knoppar som ska slå ut.


Riddarsporrarna har jag också samlat, små början som fanns i gräsmattan, ännu vet man inte vilken färg dom får. Här finns vita, ljusblå och mörkblå.

Äkta glas

Jag har en fusk mariskål, den var turkos när jag köpte den och efter 2 maskindiskar så blev den helt färglös. Men det gör inget, nu passar den istället till mycket mera, när den är neutral. Jag gillar turkos, men inte vågat använda den färgen förut, trots att jag alltid tyckt mest om den färgen. Sand, soda och kalk blir till glas. Ingredienserna är istort detsamma, utförandet en oändlighet. Allt behöver inte vara äkta, och egentligen är allt äkta. Äkta, är ju en benämning på en märkesvara med en viss kvalitet, som någon vill ha. Det kan man ju också diskutera i all oändlighet.Visst är det fint med det som är äkta, men ibland undrar jag om det verkligen är värt priset, för dessa saker. Jag är medveten om att piratkopior kan förstöra, jag vill ju inte heller bli bestulen, men det handlar ju också om att jag kan, och en stor portion beundran. Så var dras gränsen. Fattiga vill också känna sej rika.
Nyligen var en vän till Ryssland, och jag var inte sen med att beställa en kristallskål därifrån. Den är verkligen fin, och omtanken berör mej. Att den fick mej att börja titta på benämningen kristall och PbO 24% som finns på märket, var ju också roligt. Kristall är enligt mej ett tjockt och tungt glas, som har väldigt tydliga kanter, dessutom har det helande egenskaper för kroppen, den skapar balans och harmoni den stärker och bygger upp energifält, det kan skapa brytning i ljuset och då framträder alla färger. Jag fick reda på att det innehåller bly, kan det möjligen bidra till att man kan få ett tjockare glas? Efter glaskursen vet jag att när man smälter glas i vanliga fall, så strävar glaset till ett bli 6 mm, så endera så krymper det eller så rinner det ut. Efter mycket testande så blev det lite små resultat från glaskursen, här kommer bilder av det eget producerade äkta glaset. En liten skål, tro hopp och kärlek och en lampett med ett glasprisma som detalj från kursen. Ännu kommer flera föremål att uppstå.
Jag måste bara visa mina växande pioner igen. Det är lite oreda i bilderna, jag får det inte att fungera riktigt som jag vill med sparandet, men du kan säkert lista ut vilket som är vilket. Jag är så glad att växterna klarade av de kalla minusgraderna, jag som trodde att nu var allt förlorat. Härligt med växtkraft!

Energi

Ibland undrar jag varifrån all energi kommer, och vart tar den vägen. Byts den? Energin är rörelse och håller hela tiden på att flytta, gör den plats för sej var det passar, ska den fångas, eller... skapar den ögonblicken. Och när man blåser ut ett ljus, vart tar då lågan vägen?
Om man visste vad man kommer att göra en dag på förhand, så skulle jag ivarje fall skratta och säga att du måste skämta... men ibland blir det otroligt! Som igår.
Här är lite av vad jag höll på med, skyffla bort en stor sandhop, virka sista varvet och strök filten, laga 7
flaskor vinbärssaft, ducha,
var till stan och handla, for till loppis, och var till en antik butik och fota, kom hem och plantera penseer, laga mat, for på glassmältningskursen sista gången, fota highlandskor, kom hem igen och lagade betongplattor med familjen, fick ett kort besök av en Bäckbybo som hade stora aborrar med sej, så sen rensade jag dom
också. Klockan var 10 när vi slutade, och då hade jag hållit på sen morronen klockan7. Konstaterade att jag nog behövde vila ordentligt. Jag har sovit gott inatt, fast jag har undrat om cementplattorna ska brinna ihop. Kände på dem i morse och en del var nog ännu våta och mjuka. Cementen är rödfärgad med ett pigment. Vi har använt en gjutform för gårdsplattor,"Step master" som är lätt att använda, och är praktiskt. Jag köpte den då vi byggde, och den förra gången var gjord av den också. Men då hade vi inte lagt skyddstyget under, och det hade varit lite väl bråttom. Hoppas det blir bättre denhär gången. Har lagt in en del bilder från gårdagen som fastnade på linsen.
Idag blir det säker en hel del till, bara dagen fortsätter. Jag ska på jobb, och aborrarna ska rökas. Mera plattor ska gjutas.Tur att jag inte är ensam, det blir alltid lättare när man hjälps åt. Och i övrigt så bjuds det ofta på överraskningar mellan varven, så det gäller att ta vara på allt. Är man lycklig i det lilla, har man mycket att vara lycklig över.