Energi

Ibland undrar jag varifrån all energi kommer, och vart tar den vägen. Byts den? Energin är rörelse och håller hela tiden på att flytta, gör den plats för sej var det passar, ska den fångas, eller... skapar den ögonblicken. Och när man blåser ut ett ljus, vart tar då lågan vägen?
Om man visste vad man kommer att göra en dag på förhand, så skulle jag ivarje fall skratta och säga att du måste skämta... men ibland blir det otroligt! Som igår.
Här är lite av vad jag höll på med, skyffla bort en stor sandhop, virka sista varvet och strök filten, laga 7
flaskor vinbärssaft, ducha,
var till stan och handla, for till loppis, och var till en antik butik och fota, kom hem och plantera penseer, laga mat, for på glassmältningskursen sista gången, fota highlandskor, kom hem igen och lagade betongplattor med familjen, fick ett kort besök av en Bäckbybo som hade stora aborrar med sej, så sen rensade jag dom
också. Klockan var 10 när vi slutade, och då hade jag hållit på sen morronen klockan7. Konstaterade att jag nog behövde vila ordentligt. Jag har sovit gott inatt, fast jag har undrat om cementplattorna ska brinna ihop. Kände på dem i morse och en del var nog ännu våta och mjuka. Cementen är rödfärgad med ett pigment. Vi har använt en gjutform för gårdsplattor,"Step master" som är lätt att använda, och är praktiskt. Jag köpte den då vi byggde, och den förra gången var gjord av den också. Men då hade vi inte lagt skyddstyget under, och det hade varit lite väl bråttom. Hoppas det blir bättre denhär gången. Har lagt in en del bilder från gårdagen som fastnade på linsen.
Idag blir det säker en hel del till, bara dagen fortsätter. Jag ska på jobb, och aborrarna ska rökas. Mera plattor ska gjutas.Tur att jag inte är ensam, det blir alltid lättare när man hjälps åt. Och i övrigt så bjuds det ofta på överraskningar mellan varven, så det gäller att ta vara på allt. Är man lycklig i det lilla, har man mycket att vara lycklig över.

Tårar

Denhär bilden har jag ritat redan 1987.
1990-92 försökte jag måla den med färger men blev inte nöjd med resultatet. Den är alltså inte klar.
Nåja, hur som helst är det en process som pågår. Just nu kom den fram, för att livet lär mej, och det gör ont. Den senare färgade versionen innehåller regnbågen. Det jag vill säga är, att få det sagt, och att göra, och få det gjort. Att man måste få göra fel, att tårarna läker, så allt blir bra igen. Förlåt varandra, som man förlåter barnen, och börja om på nytt, ge allt en ny chans. Om och om igen. För det finns ingen början och inget slut.

Pioner

Solen har lyst på oss idag, och jag fick tillfälle att plantera hela fyra nya doftpioner, som inhandlades på mässan i Vasa. Det följer en lång väntan, nämligen 3 år, innan jag kommer att få se dom blomma. Men före det måste de överleva också. Få se om dom ska trivas. Jag tror och hoppas, och ska ge dem mycket kärlek. Pioner blommar inte länge, men desto vackrare under den korta perioden. Helt underbara, både i färg och storlek.
Jag har 2 pioner från förr, utan doft, och nu har jag dessa doftpioner, rosa, vita och mörkröda,värda att vänta på. Jag har inte förut doftat på en pion, har du?
Annars så fortsätter jag med mitt virkande på en mormorsfilt till. Idag blev alla rutor klara till den, och nu blir det dags att sy ihop igen. Sen ska jag nog hålla upp med virkandet ett tag. Det har väl blivit lite väl mycket . Men nu jobbar jag också, och dagar läggs till så det blir hela veckan nu. Men ack hur länge? Jag har också fått tillbaka intresset för mitt hobbyrum och har besökt det nu ett par gånger och fixar lite, så det ska bli mera skapande och kreativitet igen.
Förändringen känns när vintern trängs undan. Jag har längtat så otroligt mycket, vintern har varit så mörk. Före vi hade "takatalvi" så bjöd vi in våren till "Hilja Vilja". Jag ska berätta mera om Hilja Vilja en annan gång.

Det var en gång...

Det har regnat inatt. Mina planer på att få en ny gång upp till huset fick fart. Ja, det är ju så, att när det regnar och det blir blött i marken, ska man klä på sej, och gå ut och rensa ogräs eller nåt annat "jordigt", eftersom vattnet gör att rötterna släpper från jorden och allt blir betydligt lättare.
För att hinna före ovädret som ska komma enligt grannen, så började jag på genast i morse. Det kom lite regn, men jobbade på i 2 timmar, och så var dom gamla plattorna uppe. Dom är verkligen fina, plattorna som vi gjöt själva, för länge sen. Gången blev inte ordentligt gjord från början, alltså underarbetet, och en hel del av plattorna hade försvunnit, när gräs, mossa och annan växtlighet börjat ta över. Jag vet ju egentligen inte hur slutresultatet av gången ska bli, men ett lågt staket ska komma strax utanför blombänken, och sen ska vi nu se hurdant material vi ska använda till gången. Ibland behöver man börja med nåt, och sen så skjuter det andra fart. Och visst ska man målmedvetet arbeta på, men man behöver ju inte strax låsa sej i läget att man inte vet hur man vill ha det, utan låta kreativiteten få plats, det blir så mycket roligare då.
Jag ser att regnet har tagit fart, och det känns bra att ha kommit in i värmen igen. Nåja, få se nu vad det ska bli av dethär. Nu har jag ju börjat...och jag fortsätter...en annan dag... då jag kanske får hjälp...och hunnit fundera på saken.

Färg ,knoppar och affirmation

Det strömmar in tillfällen att sätta sej och omge sej med garner i alla färger. Senast idag blev en andra kudde färdig. Av virklusten finns det också en hel del färdiga rutor i garnkorgen. Jag fortsätter med dom, och har inhandlat 2 nya vackra nystan idag. Få se vad det blir.


Just nu behöver man ta sej en närmare titt på marken. För där det har växt något förut kan man se en del små knoppar. Syrenerna har redan svullna bladknoppar i väntan, och jag tänker på Karin Boyes dikt: Visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle våren annars tveka.
Det var så pass varmt idag att jag fick för mej att hämta ut terassmöblerna. Väl på plats så såg jag att fjolårets humle behövdes tas ner. Ännu behöver växterna vara ifred och räfsa får jag nog vänta med än.

Att affirmera betyder att medvetet upprepa positiva ord eller meningar, det är gratis. Jag sågade till en mening, som jag tycker att passar för mej. Det är den på bilden. Dessutom har jag satt in en ny länk till andra sidan idag som jag tyckte om att läsa, kanske något för dej också.

En sak att ge bort...och hålla kvar

Titta så fin den är, min kompis har gjort den. Det känns jättefint att ha inspirerat henne. Hon sa att hon skulle måla fler, hon tyckte det var intressant. Jag kanske insipirerar henne att starta en blogg också..
Texten från Marie Nilssons
Älska mej
Se mej för här är jag
Låt mej få komma nära
till era hjärtan
så som den jag är,
den jag försöker vara.
Ge mej min morgondag,
min enda önskan nu och här.
Älska mej för den jag är.
Se fjärilns vingeslag
i alla himlar fara,
se alla ögon
blinka stjärneljus,
låt livet komma nära.
Se mej för den jag är,
min enda längtan nu och här.
Älska mej för den jag är.

Mormorskudden och kinachack

Den senaste tiden har det varit mycket mjukslöjd, varför vet jag inte,
men det är ju en bra sysselsättning när det snöar, och man sitter och längtar. Jag tänker mest på att
sommaren inte mera är så långt borta. Och våren med alla fåglar som sjunger. Då är det roligt


att gå ut på promenad. Då går man tidigt... för att lyssna.
Efter att mormorsfilten blev klar, så blev behovet av virknålen i handen, kvar. Jag började virka en kudde, som blev klar idag.
Då min mamma fyller år snart, ska hon nog få den, hon tycker om rosa, så är hon ju mormor också. Jag sydde i en vit pärla i mitten på alla rutor.

När jag var liten... nåja, jag är ju inte så stor nu heller, men när jag var sisådär 7-8 år, så hade vi kompisar som vi besökte nästan varje dag. Ett av mina minnen är när vi tittade på, eller själva spelade kinachack. Men mest minns jag hur själva spelet såg ut, troligen för att jag inte är så intresserad av att tävla. Jag vet inte vem som hade fixat spelet, men det stannade för alltid i mitt minne. Spelplanen med glaskulor, var utborrade hål i en faner skiva. Sen var jag ju också imponerad av en av flickorna som var otroligt duktig på dethär. Sällan som hon inte vann. Nåja jag har tillverkat ett par spelplaner åt mej, att ta fram då jag känner för det. Men sägas ska det, att det fortfarande är själva spelplanen och glaskulorna som får mej att spela. Formen av stjärnan och de vackra glaskulorna gör att jag vill flytta på dem lite, sen gör det inget om jag vinner eller förlorar.


Som avslutning denhär gången, en bild av den senaste kedjan, som är en kungskedja i koppar.
Jag kallar dom också för plånbokskedjor, men nog kan man ju använda den till annat också.

Memmatårta

Rulltårta med memma,
ett resept som funnits i Norra posten 2004, skrivet av Siw Högnäs.
Nåt att pröva på nu till påsken?

5 ägg
2 dl socker
1 dl potatismjöl
2 tsk bakpulver
Vispa ägg och socker poröst. Blanda mjöl och bakpulver och sikta ner i äggblandningen.
Häll smeten i långpannan på ett bakplåtspapper.
Grädda ca. 7 min i 225 grader. Stjälp upp kakan på sockrat smörpapper och låt den svalna.

Vaniljkräm:
1 ägg
2 dl socker
1 dl vatten
1 msk potatismjöl
1 tsk vaniljsocker
100 gram smör el. margarin
1-2 dl memma
Vispa ägget i en kastrull, tillsätt socker.Blanda potatismjölet i kallt vatten och blanda i kastrullen. Värm smeten under ständig omrörning tills krämen börjar sjuda. Ta bort från spisen och låt kallna Avsmaka med vaniljsocker. Rör eller vispa det rumstempererade smöret mjukt. Tillsätt smöret i små klickar i krämen. Tillsätt memma i krämen. Bred krämen på tårtbottnen och rulla ihop. Rulltårtan är bäst följande dag.
GLAD PÅSK!

Korkad återanvändning...

För ett tag sen skrevs det i tidningen om att ölen snart finns på plastflaska, med skruvkork. Det funderades om det blir en flipp eller flopp. Allt har ju både gott och ont i sej. Glassplittret lär försvinna till en del. Så få se, ännu har jag inte sett plastflaskorna annat än med lemonad i, och dom tycks ju ha åtgång. Snart blir ju också då korköppnaren, en sak som "användes för länge sen", bara tiden går. Och redan finns ju plastkorkarna i vinflaskorna som förut hade "äkta kork" i halsen. Redan för nåt år tillbaka, hade jag samlat öl-korkar och gjorde denhär lampan, jag såg den i plast och den fanns också för tiotal år tillbaka, i många hem.Lampan är tänkt att passa in i nånsorts bastumiljö, men tyvärr har jag inte fått den att passa hos oss, den hänger i hobbyrummet. Ett tips är också att använda korkarna till en fiskfjällare. Fungerar bra.
Plastskruvkorkarna kan man klistra upp på en platta och använda den till ex en pillerutdelare för en vecka, eller så är den bra att ha mindre mängder färg i när man målar. Korkarna kan ibland också passa på ändan av något rör som behöver ha en avslutning. Hos oss har det använts på gitarrstativet.




Min senaste hinterglasmålning blev lite annorlunda, med
målad text, denhär gången, och då blev det ju lite mindre glitter trots att bokstäverna är i silver. Ville pröva i alla fall. Den svarta färgen, av den typ jag använder nu (LB) är lite klottig och täcker inte lika bra som den förra (Pebeo). Så hittar jag den andra, så tar jag nog den hellre, när jag köper nästa gång. Ramen är inhandlad i Kokkola.

Jag har fått lite jobbturer igen, och nästa vecka blir det att jobba lite. Det känns bra att vara på jobb, då man förtjänar egna pengar och inte behöver anhålla om att få från FPA. Alla borde ha ett jobb som de trivs med. Framför allt så behöver vi ju lite social samvaro också. Man blir så "skosso" annars.

Lappfilten

Nu är lappfilten klart. Efter 3 kilometer garn, runt virknålen. Dom här filtarna är, vad jag vet väldigt vanliga. Var och varannan har virkat dom. Ett bra sätt att bli av med små nystan som annars skulle bli liggande. När min filt blev klar idag, kändes det bra. Jag är riktigt stolt över den. Nu när jag har strukit lite på den, och beundrat den, och tänker att det tog mej ca. 60 timmar, att göra den, så tycker jag inte att det förut har synts på en filt att den skulle innehålla så mycket arbete. Nu när saken är klar, så vet man, att allt tar tid. Den slutliga storleken blev 1.80 x 1.20.
Och jag tycker ibland om att räkna ut vad det egentligen skulle kosta om man köper ett hantverk man vill ha, och jämföra lite. En fabrikstillverkad flisfilt kan man ju få för 5€.
Vad har man för lön om man sitter och virkar? Låter lite dumt. Men alla har ju lön för utfört arbete, och denhär filten skulle kosta, med 10 € i timmen + material, ca. 640€.
Det blev en dyr filt för mej att äga, vilket också säger mej, att all tid är dyrbar. Så den ska man inte heller slösa med på vad som helst.
Ja, jag konstaterar att jag nu har något värmande att svepa omkring mej om det skulle behövas. Och så kallt som en "frosilåppo" som jag kan ha ibland, så var det värt all tid. Hoppas att någon annan också får nytta av den.