torsdag 31 januari 2008

Brudkistor och möbeldekorationer

Min pappa brukade dekorera brudkistor ibland när jag var liten, (eller nån moraklocka som någon snickat, ) jag kunde ligga bredvid, och känna dofterna från färgerna och terpentinen. Jag följde med från början, hur han byggde upp bilden, ritade och överförde formerna till kistans olika delar. Mest var det blommor och blad. Naturalistisk som han är, blev det inga steriliserade bilder utan fullt naturtrogna blommor, som rosor, liljor, syrener m.m. Otaliga kataloger med bilder av blommor, som kunde vara utskick från trädgårdårdar, för att få inspiration och titta på färger. Ofta bläddrade köparen av kistmålningen i dessa, för att kunna berätta vad som önskades mest och intensivast. Brudens namn skulle med årtal ofta stå på insidan av locket.
Jag vet inte om mitt intresse uppfattades, men det fanns där, några blickar här och där, och sen fortsatte jag bredvid, med mitt ofta svarta ritande med en tuch på det vita pappret, gungande med benen uppåt och pennan ihanden, och tankar på att jag kanske skulle dekorera dendär kistan istället.
Det var intressant att se hur rosen byggdes upp, steg för steg, det målade måste torka emellanåt, till nästa dag, ibland längre, och det var nog ett drygt arbete. Man blev noga informerad om att inte röra något av det målade, för då skulle man ju förstöra mycket arbete. Titta med ögonen och inte med händerna. Nog så svårt. De vackra blommorna ville ju att man skulle ta på dem. De studerades noga, och jag brukade beundra de vackra bladen och deras djuphet.
Och ibland hände det, och ursäkter som: Jag skulle bara känna om det torkat, godkändes inte. Pappa var arg, och nu fick han ju försöka rätta till det skedda. Och det brukade lyckas det också, och visst blev man förlåten, men med förmaningar.
Nu när jag blivit äldre, brukar jag tänka på detdär ibland. Det är vackra minnen från min barndom, som jag inte visste då, skulle betyda mycket mer i mitt vuxna liv.

Jag har fått modet att själv börja träna på att dekorera lite möbler, och den första var en brudkista som pappa snickat. Efter det var det nog flakabräden som kom mera intensivt. Och efter det har jag dekorerat en del möbler som vi har här hemma. Jag finner ett stort nöje i att studera mönster, fundera ut färger och sådant. Trots att vi målar helt olika pappa och jag, så har han lyckats med att skicka vidare sin vilja och lycka att måla. Idagens läge tror jag att vi inspirerar varandra. Och ofta vill vi titta på varandras arbeten, och utbyta åsikter.

Hur blev mina möbler? Här kommer några ex.





Så kan du se några bilder till på min kista, finns i listan till höger i bloggen.

1 kommentar:

Lantliga drömmar sa...

Hej!
Jag skriver här istället för på mejlen denna gång. Först och främst: fina bilder igen! :-) Du är bara så duktig på att måla och rita!

Att avståndet mellan inläggen blir så stort är lätt att fixa.
När du håller på och skriver ett inlägg, sätter in bilder osv så bildas det ofta mycket tomrum nedanför texten.
Det är bara att gå längst ner i inlägget då du skrivit klart, radera utrymmet, och spara innan du publicerar.

Lycka till, och ha det bra! :-)