måndag 13 juni 2011

Möbeltassar

Rosorna har blommat ut redan, och igår for fröna iväg som små snöfall när det började blåsa.
Jag tänkte på den fina lampan som finns på Ikea, och heter maskroslampa.
Det blåser när vädret ändrar, och det gör det ju ofta nuförtiden. Nu har sommaren smugit iväg igen, med värmen, och det är betydligt kallare. Men den kommer väl tillbaka... Lite varmare kläder ett tag...
Maskrosfröna virvlar omkring

Möbeltassen, min egen design...

Röd och grå pannlapp från Kerinlehtimönstret.
I programmet "Äntligen hemma", fick man för ett tag sen,  uppdaterat det gamla hederliga tipset om hur man lätt flyttar möbler, genom att placera pannlappar under de stora möblerna, då kan man lätt knuffa dem dit man vill, till och med om man är ensam. Pannlappar har jag en hel del, men nyligen fick jag ett nytt mönster från tidningen "Kerinlehti", som jag måste prova. Pannlappen ligger under stolsbenet på bilden.
Butiken Taito Ruustoopuori, som har just tidningen "Kerinlehti",  finns lite överallt i Mellersta Österbotten. Senaste öppnade butik finns i Tuuri på Onnentie 7.


Av programmet från Sverige blev jag inspirerad på mitt eget sätt, och började virka möbeltassar  till stolarna i köket. Redan från början tänkte jag  nog att de inte skulle sitta kvar, utan lätt ramla av benen, men jag har ännu inte behövt sätta fast dem men några stift. Annars så  kan man använda möbeltassar,( med klister bakom,) till pyssel också, och då kanske som jag sett, till en mitt i en blomma. Eller så kan du helt enkelt lägga dem under ett blomfat, en vas eller en tyngre sak i betong, så det inte repar bordet.
Vi har provat en del olika möbeltassar genom åren, och de senaste var de med en spik i, som man spikade fast  under benet. Nu blir det att se om de virkade håller längre, eller slits lika fort. Fungerar gör dom,( fast man får variera storleken,) så jag virkar vidare, till en stol i taget. Kanske jag borde laga en omgång till bordet också...

Nästa gång det blir varmare ute så ska jag laga denhär enkla salladen igen, som jag tyckte var helt i min smak.
1 Avokado i bitar,1 burk grynost, ~1 msk citronsaft, salt, peppar, basilika, ett gott bröd, och det blev ett batongbröd med kryddsmör gräddat i ugnen. Kanske du också vill prova!? :o)

lördag 4 juni 2011

Bli vän med fienden

Gula rosor i rabatten

Det växer så man ser det. Och jag njuter av det gröna. Våran gräsmatta är full av gula rosor, och det ser alldeles vackert ut. Man blir så glad, av det gula. Rosorna kommer alltid den tid då det inte finns så mycket andra blommor, och det är väl bra för insekterna att finna dessa i massor, då de vaknar till liv efter vintern.  Det är onödigt att tro att man kan utrota  maskrosor, har någon sagt, det är som att tro att man kan utrota ondskan. Det är ett jobb i det oändliga. Säkrast är nog att bli vän med fienden. Av maskrosor kan man laga marmelad. Och de späda gröna bladen kan man ha i sallad, men det har jag inte provat än. Men jag vet att de påminner om rukola och har en lite besk smak.
Torkade nässlor
Glasburken med nässlorna,  fick ett virkat fodral för att stänga ut ljuset.
Efter vintern ja, då behöver vi också något stärkande för kroppen, en energikick på våren, och nu har ju den perioden kommit då det finns massor av brännässlor. De har ännu inte vuxit sej så stora, och fått blommor, så det passar bra att plocka. Gratismat ur naturens skafferi som är öppet för alla. Spara och bli mätt. Min mamma har lärt mej att ta vara på dem redan då jag var liten. Hon brukar säga att folk vill bli av med ogräset, men man kan ju äta upp dem istället. Alla år samlar jag inte, men i år har jag hunnit. I år blev det torkade nässlor, och jag äter av dem varje dag. Jag har läst mej till en del information om dem också. 70 vitala ämnen lär de innehålla. De är fullproppade med vitaminer, mineraler och näringsämnen, så det passar bra med en tesked om dagen istället för dyra multivitamin- och mineraltabletter. De är verksamma mot en massa åkommor, och så kan man använda dem till en hel del. Några exempel; mjöd-plättar-te-soppa-öl-bröd-stuvning-tyg-gödselvatten-garnfärgning- pesto. Just nu kommer jag inte på mer men det räcker väl.
Själv har jag  lagat en quiche lorraine, en fransk paj , som man kan variera i det oändliga, och då passade den också bra med nässlor. Efter programmet från Strömsö, då man hade om nässlor, och de fixade en grön drink, så förväller jag dem inte heller före, om det inte behövs, utan sätter dem direkt i maskinen och hackar dem fint i den.
Patinerade kedjor
Ranunklerna vet jag inte ännu om jag planterade dem rätt väg. En gång tittade jag efter, men kom bara fram till att de lever. Idag såg jag att de sprängt marken med sina första blad, så nu tror jag faktiskt att jag nog får se dem blomma.
Lite pyssel med kedjorna har jag också  haft.
Jag ville pröva att oxidera dem med kaliumsulfid för att få en gammal patina på dem. Efter lite efterforskning i ämnet så prövade jag på. Ganska så nöjd blev jag med resultatet och riktigt roligt och spännande var det, om det skulle lyckas. På bilden finns  samma material bredvid, för att man ska kunna se skillnaden. Högst upp finns aluminium, till vänster silver och lägre ner till vänster koppar  och till höger ligger mässingskedjor. Resultatet skiftar lite trots att vissa var av samma material så blev de inte lika.
Nu ska jag tipsa om lite annan användning av kaffet som blivit så dyrt. Blir det kaffe över kan man sätta det i kylskåpet för att senare svalka sej med en kall kaffedrink, eller så häller man det helt enkelt på rosorna där ute, som också gillar det som blir kvar i filtret efter bryggningen. Ska du i duchen kan du ta med en filterpåse med det använda malda kaffet och använda det som kroppspeeling. Huden blir mjukare. Lite efterarbete med att spola bort kaffet, får man ju förstås också.. Du kan använda det, om händerna eller stekpannan luktar fisk,  så gnider du in dem med kaffesumpen, och då doftar händerna mycket bättre, och stekpannan den neutraliseras, och det som steks efteråt får inte fisksmak. Säkert finns det fler tips på att använda kaffe och kaffesump. Nu har du läst mina. Nu börjar ungdomarna sitt sommarlov.

torsdag 12 maj 2011

Tålamod lönar sej

Vitsipporna blommar som bäst nu.
Hade jag vetat att Ranunkler ska in till vintern, så hade jag aldrig köpt dem. Men de är ju underbara, och visst vore det fint med såna i rabatten, att blicka på. Märkvärdiga knölar, man borde ju veta hur, eller vilken väg, man planterar dem, men det var snålt med beskrivningen, som fanns på hela 24 språk. Trots det stora pappret som var faststansat med en påse med lökarna på baksidan, så visade den istället en fin bild på blommorna. Så då googlar man, och tror att man ska hitta svaret. Jag  hittade inte det, men något.  Hoppas det inte blev för tidigt, jag läste att de ska va i kylskåpet i 3-4 veckor också, innan man lägger dem i blöt i 24 timmar. Efter det begraver man dem. Kanske  det hade varit enklare i en kruka, men nu ligger dom där i mörkret och ska söka sej ut. Och jag hoppas att jag gjorde som man ska, och att alla 9 lökarna blev rättvända. Annars brukar ju lökar ha "nafset" neråt, men nu är det faktiskt uppåt...jaaaa, undra på att min mor brukar peta i krukorna för att se om  det börjat växa, ännu hinner jag kanske vända dem, om jag får veta att de råkat  bli upp och ner :o)

Ranunklerna i blandade färger, det syns inte på lökarna.


Fodralet till bildvisaren


Nackstödet

Tålamodspåsen

Vacker naturbild från "Åxhåli"











Det är skönt att sitta ute i solen och virka, mellan att jag rensar lite i rabatterna. Igår kväll satte jag löken. Men nu blev det bloggväder emellan.

Sonen hottar upp sin bil och jag får också vara med på ett hörn. Nackstödet är lite som rallyrutor, men det behövs 3 färger för att få rätt effekt, annars skulle det helst varit bara svart och blått. Så fick han en kudde också, den traditionella man har i bakrutan.

I vintras så fick jag en bildvisare till julklapp, och den kan man ju ta med sej lite vart som helst, så då behövs ju ett fodral. Jag hade glömt att fixa nåt för sladden och kontrollen, men kanske det blir lite längre fram.

Annars så har det blivit mycket skoj om tålamodet. Det är nåt som alla borde ha, och det är svårt att hitta, om man inte har det inbyggt. Jag brukar säga åt min son, att: "he ska du beis fö he behövä du".  Ögonmåttet är inte alltid tillförlitligt heller, eller om man lägger på passaren så passar det nog. Lite sånt behöver vi nog också, för det alldeles perfekta finns inte, utan det är en känsla. Men att alltid göra det bästa, kan ju vara en utgångspunkt, men det gäller också att veta vad man vill lägga sitt bästa på, eller sitt tålamod.
Ja, för min del blev det att  lära mej virka i flerfärgsteknik, denhär gången, och det var det värt. Inte helt svårt. Tålamodspåsen, är en symbol för mej, för vad man kan åstadkomma. Ranunklerna ska också få av mitt tålamod, jag ska vänta på dem tills de blommar. Annars får jag försöka ett annat år igen. Ibland kan det vara bra att inte veta riktigt allt.

tisdag 19 april 2011

Gult är en färg

Mormorskudden i soffan
 Ett par dagar till påsk, och jag hade ju tur att få en helt ny låda till fiberkabeln, så nu har jag kontakt igen och det går att blogga. Lådan tycks vara känslig för strömavbrott, eftersom den hade flippat ur efter  två korta strömavbrott.
Lite problem med strömmen tycks jag ha omkring mej, den senaste tiden. Men den kommer ju hela tiden tillbaka.
Nu blev det en stor kudde av 5 mormorsrutor, som virkades större, men det finns många rutor kvar.
Andra sidan på kudden
Lite återvinning fanns det också för ett tag sen. En shampoflaska! Den blev tom och jag tyckte att jag skulle virka den till ett fodral, men det blev till förvaring av badkulor istället. Till och med korken kunde jag använda och klippte om den och fixa den till en knapp.
shampoflaskan



Lyxigt till badkulorna
                                  
                                                                                                                           Jag har inget till övers för att allt ska va i svartvitt just nu, det finns  speciellt i inredning nu. Jag GILLAR färger och vill att det ska synas. Inte vara natt och avsaknad av ljus, det har man då man blundar.
 Så nu strax före påsken fyllde min mamma år, och till henne har jag virkat två tallriksunderlägg, eller heter det "tabletter"?  Hon fick också tallrikar till, i vårgrönt och vitt. Hoppas nu att aptiten kommer tillbaka. Det är annars mitt första egetkomponerade mönster. Och jag delar gärna med mej.

Nina Lassander
Ristimaas honungsbil
Jag har också varit och titta på Sveriges Elvis i Nykarleby. Henrik Åberg. Andra låtar än Elvis gillar jag nog bättre med Henrik, men visst e han otroligt duktig på att imitera Kungen, och han har ju fått till skänks, att se ut som honom också. Jag hade lite otur med kameran, jag hade inte kontrollerat batterinivån, och precis då Han kom, så ville den ha bytt batteri, och jag hade ju inget förstås, så, som jag brukar , tog jag kort med hjärtat istället.Och han sjöng så mina tårar rann. Nina Lassander hann jag tydligen få med innan  batteriet sa stopp. Hon var ju jätteduktig att sjunga, trots att Henrik var min stora favorit. Här under föreställningen flippade också strömmen ur, och vi sjöng allsång tills det var fixat. När jag kom hem, pockade jag fram min kassett från ett antal år tillbaka och spelade på den,låten "Du är alltid en del utav mej", med Henrik Åberg. Vilken tur att den ännu funktionerar, min kassettspelare.


 Det var mycket i helgen, och vi var bl.a till Ekeri, det var  trailermarknad, och man mindes de som startat företaget sen många år tillbaka. Man visade också Johannes Käcko:s F88-72, som bara blivit körd 500 km med. Det finns en historia om den att den  skulle betalas helt, innan den skulle köras, och genast den kom hem från leverantören till Kållby, kördes den in i garaget.  Efterhand blev den betald, men stående. Bilen har ännu kvar skyddsplasten på sätena. Idag har ägarna blivit bjudna en helt ny lastbil i byte för den, men det ville de inte ha.

På marknaden fanns också veteranbilar och Ristimaa trucking. Och på  Ristimaas bilens ena sida, finns reklam för nästa Powertruck Show i Härmä. Ristimaa har också  Elvis på en av sina bilar. Den är grön, och i denhär bloggen finns det bild på den.


 Förra helgen kom en  fasan och vandrade runt på gården. Trots att den hade en katt efter sej, hade den bara lite bråttom, och den ville inte flyga iväg, inte ens fast jag kom ut med kameran, och tog kort på den.
Till slut gick den ut på  åkern, och då var det så blåsigt och kallt, så jag gick in. Det var roligt att ha fått träffa den. Så vackra färger och mönster på fjädrarna.

torsdag 17 mars 2011

Kokosakrylrutor

Idag ska jag blogga något, det var längesen. Nu när jag varit till Thailand, alltså, som bastu i två veckor, så kom man hem till en frysbox. Jag har fixat lite nytt sen jag kom hem. Och en erfarenhet är att man får göra vissa saker i Thailand som är förbjudet i Finland :o)
Jag lovade mej själv att inte virka så mycket, men helt kan jag ju inte sluta. Emellanåt så tar jag fortfarande tag i virknålen och lugnar ner mej, för det fungerar så. I Thailand fanns det dåligt med garn i bra kvalitet, det var mest akryl, åtminstone det jag såg. Och i värmen var det inte det första jag tänkte på. Det var ju nästan hela tiden +30-38 grader i skuggan. Skönt var det, när det fläktade lite. Det jag virkar nu, är mormors rutor, men vad jag ska ha dem till, är ännu okänt. En del blir till hjärtan-pannlappar, men med så många rutor kan det lätt bli för många pannlappar  :o)
 
 Ett garn, som egentligen ska stickas och som inte gick att virka, (eftersom man inte hittade fästpunkten  i den lurviga röran nästa varv) gick att virka, bara man virkade fast det på en glidspärr. Det blir säkert en kuddfodral då det är klart. Borde pröva att virka nåt annat också på glidspärren...i virkligheten...så.... :o)   :o)   :o)



Med från Thailand fick jag nya ideer, och  jag lagar lite annan mat än förut, fast det vanliga också finns där. Små variationer, som gör vardagen lite mer spännande, eller hur man nu kan säga det. Ännu har jag lite semester, och hur det blir efter den, vet man ju inte. Här är ett av de miljontals recept som det finns på thaimat, det är en  Tom Kha Gai-soppa som jag själv ska försöka laga till idag. Igår blev ingredienserna inhandlade i staden. Två nya kryddor! Jag hittade inget annat än Santa Marias LIME PEPPER- krydda som innehåller citrongräs,(lite onödigt dyr).  Gurkmeija blev bonus till receptet, men den borde nog passa. Jag köpte alltså inget citrongräs i Thailand, och ingen röd curry heller, och numera vet jag att det finns grön också, förutom den vanligaste gula curryn som vi har här. Den röda curryn fanns i butiken. Härligt!

2 gula lökar, 2 vitlöksklyftor, 2 citrongräs-stjälkar, 2 tsk finriven ingefära, 1 msk olja, 4 dl kycklingbuljong, 250 g kycklingfile, 4 dl kokosmjölk, 1 tsk asiatisk fisksås, 1 pressad lime, 1 tsk röd currypasta.Vill man ha ännu en ingrediens så passar det nog med en röd hackad och fräst paprika, som tillsätts den färdiga soppan, och så kan man lägga till en liten burk skivade champinjoner.

Skala och hacka lök och vitlök, strimla cirongräset, fräs detta + ingefäran i oljan på svag värme. Tillsätt buljong och koka några minuter. Strimla kycklingfileerna smått och lägg dem i grytan. Häll på kokos och låt det koka tills kycklingen är färdig. Smaksätt med fisksås, lime och röd curry. Servera med ett gott bröd och, eller kokt jasminris.
Jag har ätit soppan på två ställen och den var lika god, få se hur den blir idag då jag själv är kock.
Ta en Thaisked så känns det ännu mera trevligt att äta. Lycka till!

Mitt första pysslande då jag kom hem, var att fixa en lite likadan kokosslev som den som inhandlats. Jag har förut arbetat med materialet och det är inte helt lätt. Den runda formen på nöten får en att experimentera lite, man måste va försiktig så att det inte händer nåt farligt. Men det är väldigt fint material. Lika blank blev inte min slev, men den blev lite lika i alla fall, kolla bilden och döm själv.


Så har jag också en  ny outforskad reliefteknik i  akrylmålning (ny för mej) med mej, i bagaget. Det första försöket blev att se hur färgen gick att hantera, och det blev att fixa en trädörr eller lucka, som kommer från en mink eller räv-bur. Den obehandlade syns bakom den färdiga ramen på bilden. Roligt var det, och roligt ska man ju ha. Guld, silver och bronsfärgerna är så fina.
3 olika ramdukar har handlats, den minsta
är 40x40, en 50x50 och den största 70x70. Nu gäller det att finna motiven.
                                           

söndag 13 februari 2011

Rapphönor

I vinter har vi flera gånger haft rapphöns på besök. Det är alltid roligt att se dem, och de är för det mesta 10 stycken. Idag var de också här. Riktigt fina bilder har jag inte på dem. Men det kan vara för att det aldrig varit solsken då de kommit.

I vinter har man annars kunnat ta riktigt fina bilder, nu har jag en ny systemkamera också sen i November, och jag testar den ganska ofta. Det är svårt. Men ibland så lyckas man och vad är nu bättre än det. Förut i fjol lagade jag för första gången en fotobok, ett presentkort från Eirikuva som man fick då man köpte kameran. Programmet var på finska och det blev ju lite missförstånd, och en bok blev till två istället, så jag ska  ge bort den ena. Nå, jag fick ju lite erfarenhet, så kanske nästa bok blir bättre. Eirikuva skickade ut programmet så sent att man inte hade lång tid på sej att titta så noga på programmet, och att hitta ett tema för boken tog också tid. Det fanns en såkallad dedline. Och boken formligen tvingades fram. Pärmbilden fick bli med familjens namn på och den fick titeln :" En del hinterglasmålningar och minnen i Den Nya Boken 2011."





En hel del virkande och lite stickande har det blivit, nu då jag också blev sjuk veckan strax före jag skulle sluta jobbet."Snörpligt" slut på jobbet, inte alls vad vi hade tänkt, vi skulle ju och bowla. Förkylningen är segdragen och fortfarande känns den av, trots att jag fått medicin. Men idag har hostan inte varit så intensiv, och nu har jag varit sjuk i 3 veckor. Sådär började min semester. Hoppas på att tillfriskna snart.
Må ni alla vara beskyddade från allehanda hemska bobbor.

måndag 3 januari 2011

Maya- hälsningar

Lilla dockan  fick sitt namn i helgen och så slapp hon ut ur påsen där hon suttit snällt i flera dagar och väntat på sin mamma ända tills på julafton. Maya lär hon heta, och nå´t efternamn har ju inte dockor...
Katten i huset lär älska henne, och det är ju tur att någon sitter bredvid henne emellanåt, de kurrar väl lite, och pratar om möss och sån´t.
Hon kom och hälsa på till mitt jobb, ganska snart efteråt, och satt och visa upp sina kläder. Hon hade allt med, och stanna i 3 dagar. Maya är som andra, lite blåögd och tappar sina små skor och sån´t. Några vantar vill hon inte ha, de passar int. Det var ju roligt att se henne så snart igen. Men sen for hon hem till mamman och katten igen.

Helgen är slut och det nya "vänskapsåret" som jag kallar det, har inletts, eller kaninens år enligt den kinesiska kalendern, året tillhör Yin, 2011, eftersom det är ett jämt år, i fjol var det tigerns år, och Yang. Hos oss har den bara en siffra, och enligt numerologin ska det va en tvåa som står för vän. Så får man väl bilda sej en egen uppfattning, eller sia om vad som kommer att hända detta år, och om man vill kan man delta i en tävling om "bästa spådomen" i ÖT. Jag själv, tar en dag i taget. Av sej själv blir det veckor och månader och så kommer ännu ett nytt år. 2012. Då, om någonsin,  ska folket sia om vad som ska hända 21.12 2012? Blir det fördärvets eller hoppets år när vi ska avlägsna oss från det galaktiska strålningsfältets inverkan, som vi hamnade i  13 augusti 3113 fKr? 5125 år har gått, när Mayakalendern slutar.Vad har vi ärvt av Mayorna? Mayornas kalender skulle vara intressant att studera. Var får man tag på den? Finns det tid för sån´t?
Alla år har inte varit goda trots att vi önskat och önskar det fortfarande...Gott Nytt År.....

söndag 28 november 2010

Advent

Advent 2010

Trevlig Lillajul till alla !

onsdag 24 november 2010

Små jular.....

....kan man också fira. Snart,alldeles snart är det första advent. Jag har lovat en bekant att blogga före helgen och lovat är lovat, så då blir det av nu. Hon ska få se min egentillverkade julkrans, liksom alla andra som tittar in här.
 Min  krans är gjord på ett cykelhjul, det är därför den blev ganska stor. Först lindade jag hjulet med tygtrasor, och sen blev det ett besök i skogen, där det finns material i massor. Ja, sen var det bara att sätta igång med det mest tålamodsprövande, och linda fast små buketter, av allehanda skogsmaterial. Visst blev det skräpigt,  jag beslutade att ta in riset i duschen och sitta där med husbonden och fixa, eftersom det var så kallt ute. När det var klart, måste en ny krok sättas i dörren. Och under tiden fixade jag dekorationerna på kransen. Samma kväll hängde jag den på dörren.Sen... måste jag ju städa. Trevlig första advent. Annars kan jag också berätta att vattenlingonen ser likadana ut ännu, som då jag satte in dom i burkarna.


 Eftersom jag gillar att återvinna, så kom jag igen på ett sätt att använda mina fina godispapper, som förövrigt en hel del folk har samlat in till mej. Det tackar jag för. Mest har de blivit använda till hinterglasmålningarna, men på senare tid, på grund av att det finns mycket, har jag använt det till en del annat. Dethär skulle bli passligt till lillajul. Karamelljulgranar. Inhandlade först 2 godispåsar från affären, och två slickepinnar. Tomlåda fanns hemma så av den lagade jag 2 strutar. Limpistolen värmdes upp och så limmade jag fast alla karameller på struten, så det blev 2 julgranar man kan  äta upp, eller att ha som dekoration på bordet, eller så troligtvis bådadera. Undrar vem som ska få dem? Nå, nu kan jag iallafall fira lillajul. Ha det så bra, på lillajul.

tisdag 12 oktober 2010

När tiden . . .


Den stora lampan
är knapp och man vill så mycket, gäller det att försöka
prioritera på fritiden, för det finns ju en hel del måsten,
eller....nåja, man bör faktiskt en del, för att få det att fungera.
Men däremellan drömmer åtminstone jag, och lite annat vill
man ju. Sommaren var ju helt enkelt den bästa på länge.
Under tiden den varade, blev mycket färdigt, som man kan
njuta av nu senare också. Vi drog en elledning ner till Hilja Vilja, och nu har jag fått min STORA lampa där att lysa, förut var den orange och skulle se ut som månen, men nu efter femte försöket, har den en massa små lampor på sej som lyser så fint. Sånt ser inte så bra ut på bild med min kamera, eller så måste jag ännu träna på att få det att se bra ut. Det ser fint ut nu då det år mörkt ute, då lampan lyser, nu kanske vi kan sticka in hit då det viner om knutarna, och ta en varm glögg.
Om det inte är alltför mycket snö i vägen alltså.

Klockan

     
Klockan är sonens,
men vill inte ha den i sitt rum, så den sitter fint på väggen  i  Kompassen                                              


Odöpt
Ett litet projekt blev att fixa kläder till en liten docka,
den har inget namn och borde faktiskt bli döpt.
Undrar vad hon ska heta, finns det några förslag?
Hon har säkert en hel del år på nacken, men det märks inte.
Fortfarande är hon bara några månader :)
Av någon märklig anledning har jag börjat virka
allt fler barntossor. Jag gillar rosorna på dem,och
mamma hjälpte mej till ett bra mönster,
och så känns det fint att ha en hel korg full av dem,
och man vet inte vem som ska ha dem.
Om du undrar så HAR dockan fått tossor, och så har hon lite kläder redan.
                                         Men hon flyttar ut till jul.


Från kompassen
Jag är helt nöjd med de senaste virkade sockorna till min son.
Det var en del funderande innan de blev klara och som alltid
så blev det inte helt bra strax, jag behövde inte riva men jag
fick tänka om, och tur var ju det, undrar hur de annars skulle
ha sett ut. Muddarna kan man ju resårvirka men trots att
Virkade skridskosockor?
jag räknat maskor och varv så töjde det inte tillräckligt för
att få den på foten, och då fick jag ändra mej. Kan man säga
att de är lite skridskoinspirerande. Mudden blev lite "lös" och det kändes naturligt att sätta ett band där.

Det fanns ju gott om lingon i skogen i år så det blev en hel del påfyllt av den varan. Det fanns till och med lite att experimentera med."Vattulingon" Jag har  förstått att det var nåt som dom gjorde förr i tiden, så i denna "nuförtiden" fick dom plats hos mej i källaren. Så  lagom  till jul ska vi se hur sura vattulingon egentligen är, då är dom nämligen färdiga.
Börjar du också känna att det är dags att fixa julkorten innan det är för sent och man måste handla dom från butiken. Nä, lite pyssel gör en varm om hjärtat. Ha det gott alla ni som tittat in emellanåt. Hoppas alltid att jag kan inspirera någon till något, så allt inte hela tiden bara går runt i samma spår. Livet är kort.