Det har varit Halloween och Alla Helgon helg, snart är det farsdag och lillajul, dag efter dag läggs till i November och firandet trappas upp.
Novemberljusen lägger igång sina knoppar som snart ska börja blomma, någon vecka till ännu att vänta...
I min mörka källare har jag tre hyacinter i glas.
Nu när jag har lite mindre ledigt, försöker jag ta det lite lugnt, men, men...händerna vill syssla och pyssla.
 |
| Långsockorna med draglås |
Det har tagit länge att få färdigt mina nyaste sockor.
Jag ville kombinera virkning och stickning, socka
och benvärmare, dessutom hade jag inget mönster.
Så båda sockorna tillverkades på samma gång.
Dessutom lyckades jag med konststycket så bra,
att jag fick två högersockor... Längden krävde en
dragkedja som tydligen inte finns annat än i en
specialaffär, och dit kom jag mej aldrig.
De jag hittade var lite för långa, och dessutom var
de mörkrosa, och inte heller rätt modell för sockorna.
Men jag ville iallafall färdigställa min ide.
Så och idag sydde jag fast dragkjedjorna.
Om jag fixar ett par till av de här sockorna, så ska
jag försöka få dragkedjorna i rätt längd, och då,
så att de båda hamnar på benens utsida.
Jag ville att man lätt skulle få
på sej långsockorna, till och med utanför byxbenen.
Skaften är virkade och foten är stickad som en vanlig socka.
 |
| Förlovningspresenten |
Jag har varit på en förlovningsfest också, och vi, min man och jag tillverkade presenten själv.
För att ihågkomma dagen lite mera speciellt för dem, i framtiden. Man kan byta ut bilden mellan glasen till
den från förlovningsdagen. Bakom finns ett ljus som brinner, ett litet värmeljus, som går på batteri,
men det syns inte på bilden. Hästskorna som bildar hjärtat ska symbolisera lyckan, och så kan
man placera en blomma i glaset till vänster. Det syns inte heller så bra på bilden. Nyckeln är
symbolen för att man ska öppna sitt hjärta.
Förlovningsringarna är i mässing...
Så småningom blir det väl ett bröllop...
Kärleken är den största gåvan...
Vädret är konstigt, idag har det ju regnat och man tycker att man borde läsa en bok. Men som vanligt så virkar jag, eller stickar, eller målar, eller bakar...eller nåt. Om jag inte är på jobbet... Tidningen Öt läser jag ju nog på morgonen, då jag öppnar mina blå. Och ibland så får man ju Samarbete, på eftermiddagen, februari 2014, bjuder denna gång på ett recept på fastlagsbullar med kokos. Dom "vanliga" bullarna med grädde och mandelmassa, eller sylt, får denna gång ge vika för dethär receptet. Dessutom så tyckte en arbetskamrat, att de köpta bullarna ju såg ut som musslo, och jag nappade genast på ide´n. Sockermassa skulle man ju använda, så det passade bra till "musselide´n".
Men det positiva med saken är ju, att jag nu kan sticka en kil-tumme, och en lettisk fläta. Jag använde mest Impivaaragarnet, men det färgade är ett annat. Däremot blev storleken en annan än jag tänkte mej. Vantarna blev för långa och tummarna likaså. Tummarna kortade jag av, men längden på vantarna blev den samma, 16 cm från tummen, (mot mina 13 cm.) Själv kan jag inte ha dem. Inte heller min man, trots att han har stora händer, då var den för smal... Såg också svårigheter med att ändra mönstret, som att minska, alltså korta av dem i storleken. Det här blev alltså ett par övningsvantar. Ibland vill man inte riva. Så kanske man ska planera ännu mera... för att lyckas... Och jag VET att det finns andra som är duktigare att sticka, men jag vill ju gärna lära mej. Och nu har jag gjort en massa misstag, som jag får ta lärdom av.
En varierande vecka, som kommer att avslutas med helgarbete. Novemberljusen håller på att öppna sina vackra knoppar, och det är trevligt att se på dem varje dag. Jag har tagit fram min Bright Light i bristen på solljus, min pysseliver stiger. Jag längtar efter julens glitter.
Så idag har jag pysslat fram en stjärna, 20 uddar, lite Italienska färger, men också våra julfärger. Mallen hittade jag på nätet. Den var verkligt jobbig på slutet, riktigt pilligt svårt att få ihop den, och av resultatet så ser jag ju hur jag ska göra nästa mer stabil, med en inre boll. Och utan de svarta ränderna på utsidan, bara att vika andra vägen Om det finns tid, det finns ju tusen andra saker.
är från Viherlandia, där vi var för ett tag sen. En jättefin låda i trä, när jag öppnade den så låg det en pågående stickning där. Lite ordentligt dyr var den, minns inte exakt, så den blev kvar där på hyllan. Men det skulle ha varit roligt att bara dekorera den, många tycker säkert om vitt,vitt,vitt, men enligt mej så var den så färglös...åååååå... att jag aldrig kan sluta drömma och fantisera, men det kan ju ha sina fördelar det också.
