...akileja, kom rosor och saliveja...

Midsommarrosorna

...eller Aquileja kanske det skrivs. Blommor jag försökt börja ha fler av i trädgården, samla lite olika liksom. Eftersom de är perenner så kommer de alltid tillbaka. Fast visst är det ju så att växter inte lever förevigt de heller. Men de kommer på nytt, och så producerar de frön också...
Efter en promenad i trädgården i dag kom jag fram till att jag egentligen inte kan aklejornas namn, utan har dem mest i olika färger,
som rosa, blå, mörk lilablå, aklejruta, både rosa och ljusgul, dessutom har jag hittat en gul, och planterat en Winky dubbel, röd-vit, för nåt år tillbaka. I år har jag köpt en vit. En har jag planterat från frön och den vet jag att det är en mexikansk brokakleja, med namnet tequila sunrise, eftersom det står på påsen. De ska bli skiftande röd-orange-gul, och är ännu bara barnen i drivbänken. Det finns massor av olika aklejor om man tittar på bildvisningen i google eller nån sökmotor.

Winky, dubbla

En vit akleja...

Aklejruta

Efter den hårda början på vintern finns det flera växter som försvunnit. Rosenvialen som började så bra, finns ingenstans, inte heller på andra ställen dit de gavs bort. Nya rosenvialsfrön har jag ännu inte hittat, så det blir i framtiden att plantera sådana. Prydnadsäppelträden blommade inte i år, och inte heller irisen, som vi kallar till midsommariris, bara några enstaka blommor.

gul

blå

rosa

Lilja

Här på bilden borde det vara den till höger vara stenhumlan, den till vänster är vanligare,
 men om det är en hushumla eller jordhumla, det vet jag inte...

  Timjan har det planterats en ny, då den förra dog. En klematis har börjat om efter stormen Valio, då den helt ramlade ner från väggen, och då tog vi av halva. Men sen kunde man konstatera att den nog hade mist sin ork. Den kortades av ytterligare, och nu ser man att den fått krafter och börjar om på nytt från roten. Så det kan löna sej att vänta med att ta bort en växt helt, den kan få en ny början från rötterna. En buske har gått samma öde till mötes, och det är ju så roligt att se små skott som sätter fart från rötterna igen. Den vita syrenen ser också helt vissen ut nu, men den får ännu stå kvar tills nästa år. Iår har jag tittat lite mer på en humla "bombus"... som jag inte sett förut, den borde heta stenhumla...